Ishestnews bad Emelie Ahltén skriva om sin upplevelse. Nästan lite Britta och Silver över Emelies äventyr, men i verkligheten. Tack för text!
För två år sedan besökte jag gården Björg Hörgárdal utanför Akureyri för första gången. Detta under en av uppLEVAs gårdsresor. Mycket har hänt sedan dess. Jag har köpt mina drömmars häst, Sísí frá Björgum, som sedan ett år tillbaka finns hemma i stallet utanför Stockholm. Jag har tävlat Fjórðrdungsmót Austurlands i A-flokk och pass tillsammans med Sísí innan hon flög till Sverige hösten 2015 och nu väntade nästa äventyr. Ólafía & Viđar som driver gården har alltid ett planerat äventyr när jag kommer på besök, denna gång var inget undantag.
Jag åkte till Island dels för att hälsa på hos gänget på Björg, men också för att besöka min bästa vän Lisa Lantz Cronqvist som nu går andra året på Hólar och som också var med på gårdsresan “där allt började” i september 2014.
Så snart vi satte oss vid middagsbordet stod det klart att jag denna gång skulle tävla “G. Hjalmarsson Áhugamannadeild 5 gangur” i Akureyri. Vilken häst jag skulle tävla skulle vi bestämma dagen innan då jag skulle komma tillbaka till Björg efter några dagar på Hólar. Sagt och gjort, på torsdag eftermiddag rullade jag in på gårdsplanen och 2 timmar senare var det bestämt, jag skulle få tävla förstaklasshingsten Bergsteinn frá Akureyri (ägare Jónas Bergsteinsson & Guðrún Rut Hreiðarsdóttir)som är efter Hágangur frá Narfastöðum och som Viđar presterat höga resultat tillsammans med i femgång.
Fredagen började med ett kort ridpass i ridhuset på Björg. Med två ridpass tillsammans skulle vi nu vara redo för tävling! En av ägarna till Bergsteinn, Jónas Bergsteinsson, var på plats och nerverna hos mig gjorde sig påminda… Viđar stöttade mig och hjälpte mig med allt och efter en kort uppvärmning var det dags. Uttagningen gick bra och snart stod det klart att vi hamnade på en 2a plats efter uttagningarna. Finalen var en helt fantastisk ridupplevelse där Bergsteinn svävade fram i 4 jämna gångarter, nu återstod passen. Vi fick till tre stabila passvisningar och nu samlades alla ekipage vid ena hörnet på banan för kontroll av hästarna. Speakern bad oss sitta upp igen, resultaten började läsas upp och när de slutligen ropade upp ekipaget som kom på andraplats frös jag nästan fast i sadeln…pulsen började slå snabbare och jag kände varma tårar rinna ner längs kinderna. Har vi vunnit? Har jag just fått rida en fantastisk hingst på inomhustävlingen i Akureyri och vunnit? Totalpoängen i finalen blev 6.36 och resten av prisutdelningen, ärevarvet och efterföljande gratulationer och glädjerus ligger fortfarande som ett töcken i mitt huvud.
Vilket äventyr jag återigen har fått vara med om. Jag lever drömmen på Island varje gång jag reser dit tack vare dessa underbara fantastiska människor som är mina käraste vänner. Ni utmanar mig ständigt och får mig hela tiden att våga och att krypa ut ur min bekvämlighetszon. När jag skriver detta förstår jag fortfarande inte vad jag har varit med om. Men jag är överlyckligt, totalt överlycklig och så tacksam. Tänk att nu sitter jag här på Keflaviks flygplats och väntar på boarding med en pokal bredvid mig. En pokal som är så pass stor så den inte fick plats i vare sig mitt handbagage eller den resväska jag tog med som redan var välfylld när jag åkte.
Man ska aldrig sluta drömma. Tänk att jag, “en vanlig hästtjej”, får vara med och uppleva detta. Jag känner en så stor tacksamhet till alla på Björg som ständigt skapar oförglömliga minnen. Tack för att ni finns och tack till Bergsteinn frá Akureyri, you are one of a kind.
