Sadlar – del 2: En sadel som passar ryttaren

I del 1 av vår artikelserie om sadlar koncentrerade vi oss på hur sadeln passar hästen. Nu är det dags för ryttaren. Vi har besökt Lisa Hedbäck på Göteborgs sadelmakeri, hon guidar oss i de steg hon tycker är viktigast för en sadel som passar både hästen och ryttaren. Del 1 av serien hittar du här!

Sadeln storlek och sitsens form

Sadelns storlek bör harmonisera med ryttarens proportioner och kropp. Hur lång är ryttaren? Hur mycket väger han eller hon. Och hur ser bäckenet och bäckenets position ut.

   – Det är väldigt individuellt hur ryttarens bäcken ser ut, målet är att hitta en neutral position i sadeln så att man både kan svanka och krumma med ryggen för att sedan komma tillbaka till det neutrala, förklarar Lisa.

Ryttare har olika avstånd mellan sina sittben. Sittbenen kommer att hamna strax bakom ”midjan” på sadeln. Är man bred mellan sittbenen behöver man en bredare eller plattare sits, tvärsöver sadeln. Vilken form på sadelns midja ryttaren behöver beror på flera faktorer. Om man är spänd i ljumskarna (korta höftböjaren) brukar det vara enklare att slappna av i en sadel med smalare midja.

Även sitskurvan sett från sidan, sadelns djup, är en viktig aspekt för ryttaren. Där avgör längden på bäckenet, det vill säga längden och vinkeln mellan sittbenen och blygdbenet. Ett kort bäcken kan behöva en djupare sadel med kortare sitskurva för att få stöd. Har man ett längre bäcken kan det i stället kännas som att man “slår i framvalvet”, då kan en öppen eller plan sits vara mer bekvämt.

   – Om man får de här faktorerna på plats så skapar det både stabilitet och mobilitet, båda viktiga för en bra sits. Bäckenet är ryttarens rörelsecentrum.

Om man väljer att måttbeställa en sadel så kan sadelmakaren ta hänsyn till alla de här detaljerna. Men letar man till exempel efter begagnade sadlar får man helt enkelt bara göra sitt bästa för att hitta en som stämmer så bra som möjligt. Vissa justeringar kan man också göra på en befintlig sadel.

Benets stöd och stiglädrets längd

Avgörande för hur benet får stöd i sadeln är sadelns kåpa och knästöd.

   – Får jag välja så föredrar jag sadlar utan fasta knästöd, där man kan sätta dit knästödet efter att man rättat in stiglädrets längd. Man får gärna lägga lite tid på att få till en bra längd på lädret.

Lisa förklarar att hon oftare ser ryttare som rider med för långa läder än för korta och hon föreslår att man testar att korta lädret ett hål och känner efter. På en häst som är väldigt rund i bröstkorgen, något vi gärna ser på vissa islandshästar, så kan det vara jobbigt för höfterna att rida i för långa läder. Risken är att sitsen blir instabil.

På stora hästar vilar ofta hela ryttarens ben mot hästens bål. På en liten ras som islandshästen så får en ryttare med långa ben i stort sett inget stöd alls från hästen. För somliga fungerar det ändå. Andra kan få problem med instabilitet i skänkeln.

Ett sätt att kontrollera stiglädrets längd är att rida lätt i trav. Det ska gå enkelt och smidigt, om ryttaren behöver stå på tå är lädren definitivt för långa.

När stiglädren har rätt längd är det dags att placera ut knästöden.

   – Jag ser gärna att man i utgångsläget inte känner av knästöden särskilt mycket, utan att de snarare ramar in benet framåt. Men att de finns nära vid behov. Det är väldigt viktigt att knästöden inte placerar ryttaren. Man ser ofta att ryttaren sätter sig i sadeln och rättar in sig efter knästöden. Då hamnar man ofta för långt bak i sadeln, i en låst position.

Risken finns att ryttaren inte kan vara lika följsam med sin sits om benen tvingas till en viss position av stora knästöd. Rörelseomfånget i ryttarens ländrygg minskar. Men en annan konsekvens kan även bli att ryttaren blir hårdare i handen.

   – Med låga mjuka knästöd får man bara lite lagom hjälp, och man måste använda sin core för att stabilisera sig. Om man har stora utanpåliggande knästöd som verkligen håller fast ryttarens överskänkel, kan det bli som en hävstång för ryttarens hand. Man blir på det viset mycket starkare i handen, och det får man vara lite vaken för.

Däremot är det viktigt att man har så stora knästöd som man behöver för att känna sig trygg i sadeln.

Stigbyglarna och stiglädrens placering

Stiglädrets placering är viktig. Lisa säger att vissa islandshästsadlar har två lägen på stigläderkrämporna (fästena) och att man prova att förskjuta dem mellan de olika lägena och se var skänkeln hamnar bäst. Likaså uppmanar hon oss att testa olika stigbyglar om vi har möjligheten.

Välj en ullstoppad sadel!

Till slut uppmanar oss Lisa igen att köpa en sadel med ullstoppning. Latexpaneler är ofta för tunna och plattas ut med en ryttare i sadeln. Det förekommer att sadeln, trots panelerna, hamnar för nära hästen, ibland rakt på tornutskotten. Latexpanelerna blir också stumma och tunnas ut ännu mer med tiden.

   – En ullstoppad bossa kan man alltid stoppa om och även rätta till om det behövs, avslutar Lisa.

I nästa del kommer vi att titta på olika typer av paddar och hur de fungerar.