I februari i år exporterades 15 dräktiga ston och hingsten Geisli frá Litlu-Sandvik från Island till New York. Hästarna ingår i en stor forskningsstudie på eksem hos islandshäst som leds av Bettina Wagner vid Cornell universitetet som ligger i den norra delen av New York. Forskningsstudien stöds även av de isländska veterinärerna Vilhjálmur Svansson och Sigridur Björnsdóttir.
Tanken är att man ska få svar på följande fråga:
Varför är frekvensen för sommareksem så mycket högre (35%) hos islandsimporter än hos islandshästar som är födda utanför Island (5-10%)
Projeket går ut på att man vill studera och följa upp om de föl som diar mödrar, som själva utsatts för knottbett (Culicoides spp, biting midges), får antikroppar genom råmjölken.
2009 köptes de 15 stona in tillsammans med Geisli. Planen är att man ska avla fram tre olika grupper föl med samma hingst. Avkommorna kommer att komma i kontakt med svidknotten vid olika tidpunkter, med eller utan antikroppar från råmjölken.
1. Fölgrupp 1 föddes 2011 på Island, där de fortfarande går kvar. Alla stona betäcktes om med Geisli och de exporterades dräktiga till USA.
Fölgrupp 1 kommer att exporteras till USA 2013, då fölen blivit unghästar och har ett utvecklat immunsystem.
2. Fölgrupp 2 föddes nu i somras (2012) utan att stona hade kommit i kontakt med svidknott alls under dräktigheten och stona har inte haft möjlighet att utveckla antikroppar i råmjölken.
3. Fölkull 3 kommer att födas sommaren 2013 i USA. Då kommer stona att ha varit i kontakt med svidknotten ett knappt år, vilket borde vara tillräckligt för dem att själva hinna bilda antikroppar i både blod och råmjölk som fölen, som då även kommer direkt i kontakt med svidknotten vid födseln, kommer att dia av.
Stona vaktas dygnet runt inför fölning så att man kan tappa dem på blod innan fölen börjar dia.
Man tar även prover på råmjölken. Därefter tar man regelbundet prover från både föl och ston på andra, femte, tolfte och tjugoåttonde dagen efter fölning och sedan månadsvis fram till att fölen blir 6 månader gamla.
Sedan kommer man ta prover var tredje månad fram till dess att hästarna är minst tre år gamla. All provtagning sker vid Cornell universitetet.
F r o m sommaren 2013 kommer alla fölgrupper gå tillsammans i samma miljö och först då kan man se om det blir någon skillnad mellan grupperna med frekvensen på sommareksem. Det kan ta upp till två år för en häst att bilda antikroppar mot svidknott och därför kan man inte se ettslutgiltigt resultat på denna forskningsstuide förrän tidigast 2015.
Källa: Baendabladid.