Det senaste inom utfodring – ett foderföredrag med Charlotta Liedberg

Charlotta Liedberg som höll föredraget
Charlotta Liedberg som höll föredraget  Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se

Fredagen den 14:e februari höll Charlotta Liedberg ett foderföredrag för Vinir Islandshästförening. Föredraget hette Hälsosam utfodring av Islandshästen.

Charlotta är examinerad Hippolog, C-tränare och B-instruktör och går nu sin Masterutbildning där några av de kurser hon valt att läsa är grundläggande nutrition, avancerad fodervetenskap, grovfodrets produktion och användning, hästens biologi och användning samt jämförande nutrition.

Vi fick lära oss hur hästens matsmältningsapparat ser ut och fungerar och hur vi på bästa sätt ska fodra för att passa hästens biologi. Bland annat fick vi lära oss att grovtarmen är hela 63 procent av matsmältningsapparaten och att hästen är en grovtarmsjäsare. Det är i just grovtarmen hästen jäser grovfodret genom mikrobiell fermentering, där restprodukten blir kortkedjiga fettsyror som hästen tar upp och använder som energi. Hela 75 procent av energin tas upp i grovtarmen när hästen utfodras med enbart grovfoder. I grovtarmen tas även B-vitamin, K-vitamin och fosfor upp.

Hästen är ett gräsätande djur som i vilt tillstånd betar 14-18 timmar per dygn. Den har högst 3-4 timmars uppehåll mellan betandet. Hästen tuggar 3000-3500 gånger för varje kilo hö den äter. Ger man den kraftfoder så tuggar den bara 800-1200 gånger för varje kilo.

Och just tuggande påverkar hur mätt och nöjd hästen känner sig. Salivproduktionen är viktig för hästens matsmältning och den är högre med grovfoder. Ifall man serverar stora mängder kraftfoder istället för grovfoder är risken stor att pH inte sjunker i magsäcken vilket gör att fodret jäser i magsäcken vilket kan ge gaskolik.

 

Onödigt med tillskott av b-vitamin

Vi fick också lära oss att vi ska vara noga vid foderbyten. Det tar hela tre veckor för mikroberna i grovtarmen som hjälper till vid matsmältningen att helt ställa om till ett nytt foder. Minst en vecka ska ett foderbyte ta, gärna längre än så.

Något som är vanligt i pälsfällartider är att ge extra b-vitamin. Det rådet ger till och med veterinärer ibland. Något som är helt onödigt förklarar Charlotta, mikroberna i hästens grovtarm bidrar med stora mängder b-vitamin.

Hon förklarar vidare att tankarna om extra b-vitamin härrör sig från förr då man ofta gav hästarna foderjäst, och man gör tankevurpan att jäst är lika med b-vitamin. Det hästarna troligtvis istället mådde bättre av var proteinet som också finns i jästen. Hårstråna i pälsen är uppbyggda av protein.

Charlotta påpekar också att om man vill fråga om foder är det ofta bättre att fråga en agronom än en veterinär.

CharlottaOH

 

Idealisk torrsubstans är mellan 45 och 65 procent

När maten väl kommit ner i grovtarmen så bearbetas den där 20-40 timmmar.

Idealisk torrsubstans på hösilage är mellan 45 procent och 65 procent. Torrare hösilage (>70%) ger mycket större risk för sämre hygien så som mögel. Många är rädda för blött hösilage och tänker att hästen får diarée men ofta är det tvärtom. Diarée kan komma av vätskebrist.

Ägare till hästar med Cushing eller EMS kan med fördel utfodra med ett blötare ensilage då det kan minska sockerhalten i ensilaget. Anledningen är att mjölksyrabakterierna från jäsningsprocessen helt enkelt äter upp sockret i gräset.

Gräs från en ogödslad vall kan ge en högre sockerhalt i höet, likaså till exempel rajgräs.

Charlotta slår också ett slag för Betfor som extra fodermedel. Det kan med fördel utfodras till högpresterande hästar som behöver ett högt energiintag då det innehåller ett lättsmältfiber som heter pektin och inte stärkelse som många andra kraftfoder innehåller. Fibrer är ju en bättre energikälla än stärkelse. Så för de flesta hobby-islandshästar finns det ingen speciell anledning att utfodra med mer än att smaksätta mineralerna. Det innehåller heller inte mer socker än vad gräs vanligtvis gör.

Kvoten mellan smältbart råprotein och energi bör ligga mellan 5 och 6 för att hösilaget ska vara idealiskt för den vuxna hästen. Är kvoten lägre kan man behöva fylla på med någon form av extra protein.

En annan kvot som är viktig är den mellan Kalcium (C) och Fosfor (P). Den ska aldrig vara under 1.2, idealiskt är 1.8. Om den är högre spelar ingen roll.

 

Ge en lagom fodermängd

Den minsta ransonen en häst ska äta är 1 kg torrsubstans per 100 kg häst. Det här är verkligen det minsta någonsin, istället bör vi tänka 1.5 kg ts per 100 kg häst.

Ifall du även fodrar med halm så ska du ta med det när du räknar ut din foderstat.

Något som Charlotta varnar skarpt för är vitlök som inte har något i en hästs foderstat att göra. Ifall du ger någon musli eller annat kraftfoder ska du lusläsa innehllsförteckningen så att fodret är utan vitlök som kan orsaka blodbrist hos hästen.

Till sist gick vi igenom hur man bedömer hästens hull enligt Hennekeskalan. Vi ska försöka hålla våra hästar mellan 4-6 på skalan och aldrig någonsin över 6. Här kan du läsa mer om skalan: http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/nyheter-huv/hullbedomning-av-hast/

 

Exjobbet: Hur påverkar skillnader i hullet hästens prestati0n

Nu under vårterminen skriver Charlotta sitt ex-jobb och kommer att få ta del av ett stort försök som ska göras på Hólar. Forskare både från SLU och Hólar kommer vara delaktiga och även två till isländska studenter som också läser sitt mastersprogram på SLU. Det som ska undersökas är hur hullet påverkar prestationen och återhämtningen hos islandshästen. Arbetstester både på rullband och genom en simulerad avelsbedömning kommer att göras, där bland annat hjärtfrekvens, mjölksyravärden och asymmetrier i rörelsemekaniken kommer mätas. Försöket kommer att utföras under 11 veckor och kommer vara uppdelat i två perioder där hästarna antingen ska nå ett lägre eller högre hull varpå arbetstesterna kommer göras. Skillnader i mätparametrar från arbetstesterna mellan de olika hullen kommer att utvärderas.