Töltfimi, ser enkelt ut men är svårt att rida bra

Arbetet fortskrider med att utveckla den svenska varianten av Töltfimi som vi just skrivit om på Ishestnews. Under förra helgens domarseminarium gick man ju igenom och diskuterade kring den nya tävlingsformen som utvecklats för att bidra till en hästvänligare sport och för att öka förståelsen om vad god ridning är. Denni Hauksson presenterade den svenska varianten och provekipage red för att domarna skulle få testa att döma.
Premiär för svenska Töltfimi blir på Vintermästerskapen i februari där man hoppas att ryttare som Jóhann Skúlason, Stian Pedersen och Nils-Christian Larsen ska vara med.

Denni presenterar Töltfimi på SIFs Höstkonferens

– Vid första anblicken kan man tycka att tävlingsprogrammet ser lätt ut men att utföra det på ett bra sätt är riktigt svårt, förklarar Denni Hauksson, en av initiavtivtagarna till att grenen kommit till Sverige. Den svenska varianten av Töltfimi är en vidareutveckling av den isländska som skapats av Trausti Thor Gudmundsson och Jens Einarsen. De båda har godkänt att svenskarna arbetar vidare med tävlingsformen.
Utformningen och reglerna är till viss del ändrade från de isländska. Domarhandledningen är kort och enkel och grundar sig på den klassiska utbildningsskalan:

1. Takt
2. Lösgjordhet
3. Kontakt
4. Schwung
5. Rakriktning
6. Samling

Takten bedöms som i FIPO. Med lösgjordhet menas en häst som är mentalt och fysiskt lösgjord och följer ryttarens hjälper samt är trygg i utförandet.
Kontakt betyder att ryttaren ska ha bra kontakt med hästen via säte, skänklar och hand. Hästen förstår vad som ska göras, kommer till eftergift och använder sin överlinje på rätt sätt. Ekipaget ska utstråla harmoni.
Med schwung menas spänst, elasticitet och muskelkraft i samverkan.
En rakriktad häst är jämn i båda sidorna och kan följa voltspåret med rätt eftergift i båda håll. På rakt spår är den rak och den använder sin överlinje rätt.
Först när de här fem punkterna är uppfyllda kan hästen påbörja en korrekt samling. Då går hästen med en korrekt överlinje och är stark nog i alla moment.
Till exempel får ett ekipage inga höga poäng för att hästen lyfter på benen om hästen inte är lösgjord.

– Vi som samlades i helgen var tämligen överens om att vi i vår ridning kommit till ett rätt bra resultat med de tre första stegen men att vi knappt påbörjat arbetet med de övriga tre. Vi kom också fram till att det tar 1-3 år att utveckla hästen i de första och minst ytterligare lika många år att komma till resten, fortsätter Denni.

För att kunna döma Töltfimi räcker det inte att ha läst utbildningsskalan, man måste förstå och ha ett öga för de olika delarna. Det är ett problem, förklarar Denni. Domarkåren är helt enkelt inte utbildad i att se på ett ekipage på det här sättet.

En grupp som håller i och utvecklar Töltfimi håller på att bildas. I den ingår Lena Lennartsson, Åsa William och Denni Hauksson.
– Vi har bland annat som ambition att ganska snabbt komma fram med en enklare variant.

Under Vintermästerskapens första tävling, 26 januari, presenterar gruppen Töltfimi och den 9 februari samt 2 mars är det dags för premiärtävlingen med inbjudna ekipage.
Att lusten för Töltfimi är stor förstår man när många av de som tävlar på VM-nivå tackat ja, med viss reservation för att de ska få ihop sina scheman. Jóhann Skúlason, Stian Pedersen och Nils-Christian Larsen hoppas att kunna komma till Strömsholm.

Eftersom meningen är att det ska finnas prispengar i potten under Vintermästerskapen så har Töltfimi fått en huvudsponsor, den isländska resebyrån Extreme Iceland.
– Meningen är att man ska ha tillräckligt stora vinstpengar så att den som kommer sist får sin resa bekostad och att den som vinner tävligen ska vara något rikare än när han eller hon anlände tävlingen, förklarar Denni.
– Vi kommer att ragga sponsorer via Facebook och många stöttar.
Ryttarna som är deltager i den första tävlingen kommer också att ge något tillbaka till sponsorerna. Ett exempel är Jóhan Skúlason som lovat att ge en privatlektion på en av sina hästar, något som kommer att lottas ut bland sponsorerna.
Den som bidrar med mest får en extrem upplevelse på Island av huvudsponsorn!

Förhoppningarna att Töltfimi ska sprida sig är stora. Ambitionen hos gruppen är att få med klassen på SM och de försöker till och med att få med den till Berlin!

Beskrivning: 

Syfte: Att bidra till en hästvänligare sport.

Banan:

Banan är 20 x 40 meter eller 20 x 60 meter. Kortsidorna rids som en 20 meters volt. Från voltpunkt till voltpunkt är det rak diagonal linje. På vardera sida om X är det volter på ca 8- meter. Se de tre skisserna. Alla moment rids i tölt utom övergången från tölt till halt vid avslutningen av ”Moment 3”.

Tävlingen delas upp i tre moment:

Ryttaren kommer in på den ena kortsidan och får ta sig via valfri ridväg (dock max 1 minut) till mitten på den motsatta kortsidan där han/hon hälsar och har då börjat sitt program.

Moment 1. Åttbanan. Ryttaren hälsar vid A och kommer fram i arbets- till mellantempo. Rider ett varv i arbets- till mellantempo på den speciella åttbanan, se skiss. Viktigt är att hålla jämn rytm (takt och tempo) igenom hela momentet. Vid A börjar Moment 2.

Moment 2. Volter. Ryttaren rider i valfritt tempo (samma tempo ska dock hållas genom hela Moment 2) enligt skissen in på den närmaste 8 metersvolten och rider två varv på den. Följer sedan diagonallinjen till den andra 8 metersvolten och rider två varv på den. Rider sedan efter den diagonala linjen fram till voltpunkten och fortsätter in på den halva storvolten. Vid C börjar moment 3.

Moment 3. Tempoväxlingar. Börjar i arbetstölt vid C och fram till voltpunkten. Vid voltpunkten börjar ökningen efter den diagonala linjen fram till X. Vid X börjar nersaktningen och vid nästa voltpunkt skall hästen återigen vara i arbetstempo fram till nästa voltpunkt där den andra ökningen börjar. Den andra nersaktningen börjar vid X och vid voltpunkten skall hästen återigen vara i arbetstempo. Från voltpunkten till C rids arbetstempo – övergång till skritt och vid C skall ryttaren göra halt  och tacka med nickning. Programmet är klart och ekipaget lämnar banan.  Se skiss.

Pogrammet kan också börja vid C och rids då spegelvänt.
Ryttaren får välja egen musik och välja ljudvolym (lågt, mellan eller högt). Om ryttaren ej lämnar in egen musik då väljer speakern musik och volym.
Tillåten utrusning: Tränsbett, nosgrimma, sadel vojlock/pad, hovbeslag enligt FIPO (boots eller annan skyddsutrusning på hovar/ben är ej tillåtet). Spö är ej tillåtet.

Lycka till!