Göran Dalin från SLU om dagens forskning
Under det första anförandet på Workshopen kring Hästsport förklarade Göran Dalin, huvudansvarig för hästforskningen på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) statusen på dagens forskning. Först beskrev han vad framtidsvisionen till 2021 är: Friskare, sundare, hållbarare hästar och människor som trivs med sporten.
Forskning kring hästar har länge pågått i både Sverige och världen. Det finns tidiga grekiska beskrivningar om hästen och ridning och i Sverige är ett exempel Klas Adam Ehrengranat som på 1820-talet tillverkade en mekanisk häst som förklarade hästens rörelse och kropp.
Dagens forskning har några huvudområden, nämligen nutrition, exteriör, avel och avelsurval, fysisk aktivitet samt hästens akilleshäl, nämligen rörelseapparaten.
Hästforskningen har utvecklats från att studera organismen till att numera även forska på gennivå. Man har på SLU och Uppsala Universitet bland annat hittat den gen (DMRT3) som ger islandshästen tölt och pass, och som också gör att en häst kan trava i hög hastighet utan att slå upp i galopp.(Upptäckten berättade vi på ishestnews om för några veckor sedan).
Hans Ljunqvist gav några önskemål från travsporten
Här fick vi se en videoinspelning med Hans Ljungqvist från Svensk Travsport. Han visade hur antalet hästar i Sverige gått upp från 70-talets 60.000 till nuvarande 360.000. Hästar sysselsätter 30.000 personer på heltid.
Travsporten har haft en rejäl kostnadsutveckling, faktiskt dubbel så stor som konsumentprisindex.
Hans Ljungqvists önskemål om forskningsbara projekt var bland andra tävlingsbanor som både är snabbare och skonsammare, lätt och hållbar utrustning, ökad säkerhet samt förbättrade arbetsmetoder.
Här fortsatte Göran Dalin med att berätta att landets ridskolor har 7 – 8 miljoner uppsittningar varje år. Och att det årligen förkommer 4.000 tävlingstillfällen. Att kyld transportsperma ger tillgång till de bästa generna.
Göran Dalin presenterade Stiftelsen Svensk Hästforskning som delar ut anslag till forskning på just häst. Han förklarade att 80 procent av hästforskningen idag är extrapolationer från andra djurslag, en metod som är förkastlig. Forskningen ska så klart vara på häst.
Vidare talade han om hur hästen ett tag var havremoped, men nu kommit tillbaka till att vara gräsätare. Anledningen att hästar förr fick mycket havre var att man till militärhästen och arbetshästen helt enkelt inte kunde få med sig tillräcklig mängd stråfoder. I stället komprimerade man näringen till energitäta fodergivor.
År 2014 kommer en ny djurskyddslag. Den kommer att vila i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kommer att ställas krav på att djurägare har kompetens och utbildning, att djur ska få använda sitt naturliga beteende och i mesta möjliga mån vara lösgående.
Till sist menade Göran Dalin att forskningen aldrig är slutförd innan den är kommunicerad och berättade också att det finns en bra sajt: www.hastsverige.se.
Victoria Carlerbäck representerade tävlingsryttarna
Så var det dags för Victoria Carlerbäck, välkänd fälttävlansryttare som även gjorde succé som kommentator i TV vid OS i sommar.
Hon framförde många olika önskemål till forskning. Hennes sportgren innehåller ju tre olika grenar; hopp, dressyr och fälttävlansbanan och det tar upp till fyra år innan man får kvitto på om man valt rätt häst. Därför var ett av önskemålen olika sätt att till exempel kunna mästa lungvolym och att kunna bedöma olika andra parametrar för om hästen håller för sporten. Victoria önskade att röntgen skulle kunna visa på graden av avvikelser från ett toleranssystem. Eftersom utslagningen bland fälttävlanshästar är stor så skulle det vara fantastisk att tidigt veta. Många hästar kasseras i onödan.
Hon undrade också om man kan mäta form? Ett önskemål var att ta blodprov, inte bara när något är fel utan även vid personbästa för att försöka utröna vad som gör skillnaden. Är det kanske fodret eller annat?
Ytterligare ett önskemål var att kunna mäta miljön i transporten, att ha en mätstation framme i bilen.
Så över till utrustningen. Ryttarens klädsel på dressyrbanan består av en frack i ull. Inte så roligt när man tävlar i länder med hett klimat. Victoria Carlerbäck önskade sig mer funktionella material. Och inte bara på kläder utan även på skyddsvästar och sadlar.
Till sist önskade hon sig pulsmätare invävda i utrustningen.
Diskussioner med publiken
Efter de olika anföranden diskuterade publiken tillsammans med Göran Dalin i olika frågor.
Bland annat etikfrågan när genforskning blir med verklighet. Vad händer med de hästar som har ”fel” gener? Göran Dalin förklarade att man kontrollerar mamman och pappen redan innan betäckning så att man vet vilka gener som är inblandade.
Han berättade också att man undersökt ca 100 travare. 50 av dem var framgångsrika. Av dem hade 49 den nyupptäckta genen i dubbel uppsättning.
Även från publiken önskades nya sadelmaterial och sadlar med mer stötdämpning för att minska slitage på ryttarens knän och höfter. Andra önskemål var bättre material för hästskor och ergonomiska redskap till stallarbetet.