Hästflock på Island räddad från snödränkt fjäll

 

photo_21x302
Ríkarður Hafdal leder hästen Krapi framför flocken. Bilden är tagen av
Ólafur Aðalgeirsson på Laugalands heden i närheten av Akureyri.

 

Som vi tidigare skrivit om har Island varit hårt drabbat av massiva snöstormar under december. Nyligen genomförde några hästbönder på norra Island något som närmast kan beskrivas som en räddningsaktion av sina hästar som fastnat uppe på fjället p g a de enorma snömängderna som bildats i dalgången.

-Under sommarhalvåret släpper vi våra hästar på sommarbete på fjället där de kan ströva fritt. De hästar som inte drivs in under höstens får och hästindrivningar brukar självmant komma ned när den första riktiga snön kommer,  berättar Rikhardur Hafdal på Glaesibaer II och Ólafur Aðalgeirsson på Skjaldarvík, de två hästbönder som ledde aktionen.
– När hästarna inte kom självmant började vi bli lite oroliga. Och när de hemska snöstormarna avlöste varandra började vi ana oråd på riktigt. Först skickade vi upp snöskotrar för att leta efter hästarna  men de hittade ingenting. Vi kontaktade då en vän som är pilot och mellan stormarna lyckades han från sitt flygplan lokalisera flocken högt uppe vid Krossastaðargil där den i princip satt fast, säger Ólafur.

-Hästarna befann sig mycket högre upp än vad de brukar gå. Det fanns inga vägar, spår eller stigar. Bara snö. Så det vara bara för oss att ta oss upp i fjället för att bana väg för hästarna. En snöskoter hade gjort spår så att vi visste åt vilket håll vi gå. Sikten var bitvis mycket begränsad. Vi tog med oss ett par grimmor för att ta gammelvalackerna i och vi  fick trampa upp en smal gång så att hästarna kunde ta sig fram längs den branta bergssidan. Snön nådde oss till midjan och hästarna till magarna. Det var tungt och jobbigt, även för hästarna. De kunde endast hålla sig på ett långt led, annars fastnade de i snön, berättar Rikhardur.

Efter många svettiga timmar lyckades Rikhardur och Ólafur lotsa ned flocken i säkerhet till närmaste gården Garðshorn. Där var det sedan lätt att skilja av flocken till respektive hemmagårdar.
– Det var en skön känsla när vi fick hem hästarna och vi sa att vi inte behövde gå till gymmet den dagen, avslutar Rikhardur.