Under Höstkonferensens Sportdel presenterade Lena Lennartsson utkastet till den nya domarhandledning som kommer att börja gälla under 2014. Anledningen till att den ska lanseras just då är att 2014 inte är ett VM-år. Den nya domarhandledningen ska spegla ett hästvänligare sätt att rida. Tydligt är att man ska se sin häst som en partner i sporten. Vi ska acceptera ansvaret vi har för hästens välbefinnande och vi ska eftersträva ett samspel mellan hästen och ryttaren.
Genom den nya handledningen vill man skapa ett system som både domare och ryttare ska vara väl förtrogna med. Det ska finnas tydliga kriterier. De som arbetar med att ta fram den nya handledningen ställde sig ett antal frågor:
Vad är det vi tävlar i?
Vad är vitsen med våra tävlingar?
Motsvarar kraven på en tävling korrekt ridning?
Målet med handledningen är att ha en lycklig häst, en hållbar ridning, lätthet i ridningen och rättvisa krav. Med dagens domarhandledning finns en risk att spända, rädda och hetsiga hästar får höga poäng. Nu vill man motverka detta genom att presentera ett logiskt lättolkat system, där kraven på tävlingsprestationen dessutom ökar med hästens eller ryttarens utveckling. I framtiden är målet att de olika klasserna ska ha olika handledningar.
Bedömingsgrunderna ska ha ett sammanhang – inte vara rangordnade
Man har utvecklat bedömningsgrunder som bygger på utbildningsskalan. De är takt, lösgjordhet, kontakt, schwung, rakriktning och samling. En tanke inför framtiden är att de olika handledningarna skulle kunna vara enligt nedan, men de olika nivåerna kommer inte att vara med i den första utgåvan.
I den första klassen – D ser man på de tre första; rytm, avslappning och kontakt. Klassen är ämnad för unga hästar och/eller ovana ryttare.
I nästa klass – C, lägger man till schwung. Klassen ska motsvara en medelnivå.
När man dömer klass A och B ser man även på rakriktning och samling.
Idag ser man ju först på takt, tempo osv. I den nya handledningen har allt ett samband och följer inte en ordning. De olika delarna påverkar helt enkelt varandra. Det är en av de stora skillnaderna med den nya domarhandledningen.
Brandväggar ser till att domarna inte fastnar i ett poängspann
I den nuvarande handledningen är det lätt att domarna fastnar i ett poängspann mellan 5 och 6. Nu arbetar man istället med tydliga så kallade ”brandväggar”. De innebär ett schema med nyckelord på vad som krävs för att uppnå vissa poäng i olika delar av bedömningen. Man tittar på:
Ridning och kontakt (rättvisa, ridskicklighet, kontakt, accepterande av hjälperna, harmoni och estetiken i ridningen).
Takt och balans (renhet, säkerhet)
Lösgjordhet och avslappning (avslappning, lösgjordhet, överlinje, elasticitet)
Rörelse och elasticitet (rörelse, rumslighet, kraft, sväv, uttryck)
Utförande (hastighet, precision)
Även om många av kriterierna är uppfyllda för högre poäng så kan man aldrig döma högre än där man slår i en brandvägg. Ett exempel kan vara att även om hästen går fint så kan man aldrig komma över 8 om inte ryttaren rider extremt bra. Ett annat exempel kan vara en häst som går med bra takt och balans men är mycket spänd aldrig kan får över 3.5. Det ska vara tydligt för både ryttare och domare vad som förväntas, och det ska vara svårare att imponeras av en flashig häst.
Varje gångart kommer att få sina egna brandväggar.
Sammanfattning
Den nya handledningen är en sammanhangshandledning där alla bedömningsgrunder är lika relevanta. Den ska vara lättförståelig och spegla modern hästvänlig ridning. Den innehåller nyckelkriterier med vad som är viktigt. Domaren måste ha en god förmåga att kunna läsa av ekipagen och också kunna läsa av om hästarna är spända eller lösgjorda.
Man kan säga att den nya handledningen är ett sätt att börja på helt ny kula utan att behöva ändra i FIPO och efter att ha använt den ett tag är meningen att den ska utvärderas.
