Laekjamot och Sindrastadir – avel och undervisning

I höstas besökte Ishestnews Island tillsammans med ett gäng avelsintresserade kvinnor. Vi var på Gårdsresa arrangerad av Uppleva. Avelsgården Laekjamot var en av gårdarna på agendan och besöket visade sig vara mycket intressant. Som du tidigare kunnat läsa här på Ishestnews fick Laekjamot 2013 en skottsk finansiär som inneburit en fantastiskt lyft.  Till gården hör ett ridcenter “Sindrastadir” som är helt nybyggt. De första hästarna flyttade in i juli 2014. Vi tas emot av Isolfur Lindal som tillsammans med sin fru driver verksamheten. Även pappan och systern med familjer är med i verksamheten.

– Jag vill ge er några siffror, skrattar Isolfur och förklarar att det gått åt 1.550 ton betong, 30 ton armering som utdragen räcker 47 km. Det är lokala hantverkare som byggt den lyxiga anläggningen som också har 8 ton gummigolv.

Till gården hör 1.000 hektar mark.

-Alla våra unghästar går på fjällbete där de får klara sig helt själva, förklarar Isolfur. Tillsammans med grannskapets uppfödare släpps 800 hästar från början av juli till början av oktober. Det får hästarna att tänka och de lär sig också om hierarkin i en flock.

Isolfur berättar om hur unghästarna föds upp på gården. När fölen föds så går de bara med sina mammor och ingen rör dem. Efter ett tag så hanterar man dem något men det är ingen träning överhuvudtaget. Våren efter så skiljs de från mamman till en grupp av föl där de flesta redan känner varandra. I mitten av oktober det året de fyller två år så får de komma in två veckor på box. De lär sig att stå inne utan att få panik. När de är två till tre år får de också umgås med en människa i rundcorall då och då under en vecka. De får vara lösa och springa men tanken är att det ska vara så lite som möjligt. Efter veckan ska de kunna röra sin överlinje och även flytta på benen.

Den 1:a september får 3-åringana komma in och börja sin träning på riktigt. Andra dagen sätter man på dem grimma och de leds i stallet och i ridhuset.

– Det här systemet har vi lärt oss av Lotta Witt-Hegardt på Skeppargården, det var nytt för oss och vi tycker det är ett väldigt bra system. Bland annat har det gett oss två blott 4-åriga förstaklass ston.

– Jag föredrar att vänta med visning tills hästarna blivit äldre men det går ibland inte att vänta, yttervärlden har stora krav, säger Isolfur.

I fall någon unghäst har dåligt temperament eller riktigt dåliga gångarter väljer man på Laekjamot att ta bort den.

– Vi måste se att det finns en mening för varje häst, förklarar Isolfur och de måste betala sig. Det är den krassa verkligheten.

Tankar kring avel

På Laekjamot avlar man sporthästar. Av tjugo avelsston är sexton 1:a klass. Man får upp till 17 föl om året.

– Ibland kan ett halvbra sto ge ett fantastiskt föl och ett sto med hög bedömning ge ett dåligt. Blodslinjer är en sak, en bra individ en annan, menar Isolfur. Vi är noga med att avla på bra individer! På stonas sida kan de spåra sin avel tillbaka till 1827.

BLUP finns med i bakhuvudet när man avlar men man fokuserar överhuvudtaget inte på den.

Isolfur förklarar vidare att man inte bara kan avla på en enda egenskap, det måste finnas en helhet. De använder enbart 1:a-klass hingstar och inte bara sina egna. 2014 var det fyra ston som träffade gårdens hingstar, resten betäcktes med hingstar utifrån.

– Vi vill regelbundet få in nytt blod. Innan vi använder en hingst föredrar vi att se några av hans avkommor.

Hästarna från Laekjamot är frostmärkta med LM, medan islandshästcentret kallas Sindrastadir. Där arrangeras det kurser, clinics och lektioner med riktigt bra instruktörer. Till Sindrastadir kan man komma och få lektioner på riktigt bra hästar och gärna stanna i flera dagar. 1-6 personer kan vara där samtidigt och man har tre nivåer av hästar att få lektioner på.  Dels unga hästar, hästar som tävlar i lägre nivåer och även hästar som tävlat på Isländska Mästerskapen eller till och med Landsmót.

Sindrastadir är en flott anläggning med 31 boxar, vattenträning, tvättmaskin och ett helt fantastiskt gummigolv med små utsirade hästhuvuden.

– Vi är noga med våra hästar och lika noga med oss själva, förtydligar Isolfur. Det finns ett gym i stallet där vi tränar själva, vi håller oss från alkohol i samband med hästarna och försöker generellt att hålla oss i form.

Nu går vi ut i stallet och hälsar på de hästar som står inne. Bland andra får vi träffa Gulltoppur frá Thjódólfshaga (e. Hugi frá Hafsteinsstödum), Vadall frá Akranesi (e. Adall frá Nýjabae) som blev tvåa i Mästarcupen och så Freydir frá Leysingastödum (e. Saer frá Bakkakoti). Vi får också träffa hästen Isolfur tävlade på Landsmót, skimmeln Gandálfur frá Selfossi. Samtidigt passar Isolfur på att förmedla sina tankar kring vad han gillar i en hästs exteriör.

– Jag vill ha korta ryggar med mycket muskler och starka nackar. Långa ben är vackert men de ska vara starka och ha bra hovar.

– När en häst har mycket aktion ger det samtidigt mycket kraft i nedslaget. Då krävs det att senorna är väl separerade för att klara stöten. Jag vill gärna ha en häst som håller ihop i ridningen, faktiskt föredrar jag en kompakt häst som kan röra sig, framför en elegant med dålig funktion.

– Nu börjar det komma en del hästar som både är vackra och har bra gångarter. Det fanns det knappast för 10 år sedan, då gällde antingen eller.

Avslutningsvis säger Isolfur att nu när vi kan kontrollera generna så ska vi aldrig avla på hästar utan passgen.