Workshopen på Chalmers, tema Prestation

Maria Sundin, Lena Berglin, Sofie Wiksten och Malin Axel Nilsson möter publikens frågor Foto: Åse Ericson

Det sista blocket på Chalmersdagen handlade om prestation och hur man kan använda teknik för ändamålet.

Jan Jönsson talade om det presterande ekipaget

Först ut i temablocket var Jan Jönsson, adjungerad professor i ridkonst, SLU. Han berättade att det är skillnad mellan trav, galopp och ridsport. I ridsporten är ryttaren hästens tränare och oftast tränar ekipaget för en instruktör. Man vet idag att viljan hos ryttaren betyder mycket för hur framgångsrikt ekipaget är. Jan Jönsson hade flera önskemål till Chalmers. Han ville gärna se GPS i stället för mäthjul. Han ville ha metoder att bygga bra träningsbanor till hemmagården. Ett annat önskemål var mätare på instrumentbrädan i hästlastbilar som övervakar ventilationen, det blir lätt för varmt och för många partiklar.
Eftersom ryttarens grundridning (position, koordination och balans) är viktig vill Jan Jönsson dels kunna mäta förutsättningarna, dels frågade även han efter en simulator att träna hoppning på.
Han önskade också ett sätt att mäta hästarnas förmåga att ta till sig träning.

Maria Sundin. Astrofysiker på Chalmers om hur forskning och hästsport hör ihop

Vi var nog många som tänkte att det var lite udda med att en astrofysiker stod på podiet i en hästworskhop. Men saker föll på plats när hon visade oss en bild på Hästnebulosa och sedan fortsatte med att direkt komma till olika idéer om forskningsbara projekt. Hon talade om smarta textilier, om att man idag kan titta in i kroppen med mikrovågor, på ett förhållandevis billigt sätt, om problem att ta hand om stora datamängder och inte minst om att forskning kring hästsport kan vara ett fantastiskt sätt att rekrytera unga kvinnor till Chalmers och att det även ger goda exjobbsmöjligheter. Hon uppmanade intresserade av olika forskningsprojekt att anmäla sig till en arbetsgrupp och att de skulle sätta upp en Webbsida för gruppen. Hon berättade också att det tar kring ett år att söka forskningsanslag och att det ofta resulterar i ett nej.

Lena Berglin, Smart Textiles om nya typer av textila material

Miniatyrisering av elektronik har gjort det möjligt att väva in den i textil, mäta och sedan trådlöst överföra data. På så sätt kan man integrera mätutrustning i utrustning som hästar vanligtvis stöter på, hästen slipper bli stressad. Ett exempel är om man vill mäta belastning på hästens rygg. Då kan man lägga utrustning i både sadel och vojlock.
Man kan göra bogskydd som gör EKG och mäter andning. Annat att mäta är muskelaktivitet. Textil är ett fantastiskt material eftersom det har en flexibel struktur och både kan vara mjukt eller hårt.

Sofie Viktsten och Malin Axel Nilsson, SLU presenterade sina studier om hästvälfärd

Sofie Viksten undersökte om det finns tekniska lösningar för hästvälfärd genom att mäta 50 olika punkter inom hästens fysiska omgivning, bland andra hull, hovar, hälta, skav från utrustning, utfodring. Hon använde idag lasermätare, luftfuktighetsutrustning, termometer och kamera. Hennes önskemål var kameraglasögon, trycksensorhandskar, en svabb som man kan lägga in i en maskin och få resultat direkt, en automatisk hältkontrollsensor, utrustning för att kontinuerligt kunna mäta i stallet och en mätrobot som tittar till hästen.

Malin Axel Nilssons studie handlar om samspelet häst och människa. Hon vill finna metoder för att hitta rätt häst till rätt ryttare genom att definiera temperamentsbeskrivningar på hästen som är relevanta och sedan matcha dem mot ett liknande för ryttarpersonlighet.
Malins önskemål var enkla metoder för att få fram hjärtfrekvens. Hon ser också nytta i att kunna få realtidsresultat om tryck- och muskelspänning, till exempel genom glasögon (googles) med värmekamera för att hitta skador och illasittande utrustning. Något annat hon eftersökte var metoder att kunna mäta frisättning av hormoner i kroppen utan att ta blodprov.

Nu kom turen till publiken att ge önskemål. Här är några som kom upp:

Tredimensionella skillnader på sadel
Dräktighetstest ur svettdroppe
Utrustning anpassade efter mäns och kvinnors kroppar
Tvättbar utrustning, inte bara textilier.
Någon i publiken påpekade att det ibland finns ett motsatsförhållande mellan prestation och hållbarhet och att det är upp till de olika sportorganisationerna att sätta stopp i tid.

Lars Roepstorff och Johan Carlsten sammanfattade dagen

Lars Roepstorff påpekade att vi måste kunna kvantifiera forskningen så att den blir mätbar och också att utvärdera vad som är forskningsbart. Han berättade att det bara inom SLU är svårt att kommunicera forskningen. Om man lyckas med det skulle man kunna samverka på spännande sätt och få ihop hästfolk, biologer och teknologer. Lars avslutade med vi inte får glömma att finansieringen alltid måste vara med för att forskningen ska bli verklighet.

Johan Carlsten berättade att det finns 4 miljarder kronor avsatta till att finansiera forskning inom ”Life Science” och bollade upp frågan hur vi ska komma åt dem. Vi måste ta till enteprenörskapet och produktifiera forskningen på en vad han kallade behovsdriven marknad. Han poängterade också att all forskning som finns inte behöver vara banbrytande.

Nu avslutade Krister Holmberg, professor i materialvetenskap dagen genom att tacka alla oss som kommit. Han berättade att han berikats av ämnet för dagen och hur brett ämnet är.

Bilder och reportage på Chalmers egen hemsida finns här.

http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/materials/research/sports/Pages/Highlights-from-Equestrian-Sports-Workshop.aspx

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
(Visited 182 times, 1 visits today)
Previous articleNy BLUP
Next articleVignir till Backome Islandshästar
SHARE