Ishestnews har fått ett öppet brev från Nina Unkuri till SIFs Avelsstiftelse. Här är hennes brev. Debattera gärna på Ishestnews!
Bakgrund:
Under hösten utlystes en tjänst efter en Avelskonsulent till SIF:s avelstiftelse. Arbetsbeskrivningen var ganska oklar vilket medförde att jag frågade vad denne skulle göra för uppgifter. En helt klart befogad fråga då jag, i form av avlare och som köper/säljer hästar kommer bidra till dennnes lön.
Till slut fick jag muntlig kontakt med en ledamot inom SIF avel. Enligt henne var det omöjligt att formulera arbetsuppgifterna i ord för det var så mycket avelskonsulenten skulle utföra. Jag tog mig friheten efter vårt samtal att summera detta vilket jag även delgivit henne utan att få någon respons. Därav reservation för eventuella missuppfattningar.
MIN uppfattning. Tänkte att det här kan vara en grund till info ang avelskonsulent:
Uppgifter:
-ansvara och anordna för avelsvisningar
– ansvara för unghästvisningar
– vid VM år, upprätta och informera om regler och kontrollera val av uttagna hästar
– ordna mässor och evenemang med SIF avel. Tex SIHS, SM, NM, VM
– marknadsföra och se till att visa islandshästen i olika evenemang
– ordna höstmötet
– ordna föreläsningar och clinics
– vara insatt i aktuell forskning och förmedla detta till medlemmar
– kunna, baserat på vetenskap, statistik och forskning ge avelsråd till medlemmarna
– inneha kontakten med myndigheter tex Jordbruksverket samt informera oss avlare om detta
Enligt pressemeddelandet från SIF avel ska avelskonsulenten tillträtt 1/1-2016
Det har efter detta inte gjorts några offentliga utlåtanden och inte heller har Avelskonsulenten presenterat sig eller på något sätt uttalat sig om han tillträtt posten, hur han ska förändra och förbättra för SIF:s medlemmar som är inriktade eller intresserade av avel.
30/12 -2015 gick SIF avel ut med att sänka stoavgiften till 250 kr vilket välkomnades av stoägarna. Denna avgift är enligt SIF avel är en administrativ avgift för att täcka kostnader som uppstår då register skall skapas och upprätthållas.
21/1-2016 Stoavgiften ändras till 250 kr för bedömda ston och 1000 kr till obedömda. Överskottet ska gå till uppfödarpremier och stipendier där utformning för detta är inte klart. Man meddelar även att hingstar som när de fyller 5 år, inte avelsvisats, är det onödigt att erbjuda dessa licens, att det i högsta grad är onödigt att använda dessa i avel. I enskilda fall så kan lovande hingstar skadats och, är ingen större betydelse för aveln och förluten är för ägaren och täcks i flesta fall av försäkring.
Hingstar som erhållit Elit eller hederspremie behöver inte lösa hingstlicens har livstids licens. Detta med motiveringen att de erfarna används förhållandevis lite i förhållande till yngre och i många fall sämre avelshästar.
Nu till mina frågor och funderingar, som jag till stor del delar med en ganska stor skara i Sverige, begrundat på alla inlägg som man läser i olika forum, personliga möten och i olika Facebookgrupper. Jag har tagit mig friheten att samla alla konkreta synpunkter där jag är överrens med SIF:s medlemmar om och utvecklat dessa.
Fråga 1:
Hur har man kommit fram till dessa beslut? Vad baserar man detta på? Vilken statistik och vilket underlag har man för att fatta detta beslut? Enligt stadgar för SIF stiftelse för avel finns inget stöd i paragraf 3 att en eller flera individer TYCKER att man inte ska använda vissa individer i avel.
” Därför anses det vara onödigt att erbjuda obedömda hingstar licens och i högsta grad onödigt att använda dessa i avel. De anledningar som kan leda till att en hingst inte bedöms borde räcka till att den inte skall användas i avel. .”
Från stadgarna:
Enligt paragraf 3 ska man bland annat verka för att främja och stödja uppfödare…. Det här anser jag är snarare stjälpa än stödja.
Fråga 2:
Har avelskonsulenten, som är verksam på Island där dessa regler inte finns, redan skapat sig en bild av svensk avel efter två veckor att han tycker detta är vettigt att genomföra detta för att främja svensk avel? För väldigt många avlare, oavsett nivå så uppleves detta respektlöst och kränkande. Skulle vi vara sämre på något sätt och inte ha något sunt förnuft?
Enligt en artikel i SIF:s medlemstidning nr 1, 2009 är detta dessutom helt tvärtemot vad Heimir som är vår avelskonsulent, förespråkar. Jag förutsätter att han har varit delaktig i detta beslut men jag vet inte då vi inte har någon insyn i stiftelsens arbete.
Fråga 3:
Enligt stadgarna är styrelsen bestlutför när minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Enligt hemsidan är ledamöterna till antalet 4 st. Innebär detta att 2 personer kan ta ett sådant här beslut som omfattar hela den svenska islandshästaveln? För mig är det helt ofattbart!
Fråga 4:
Det finns en hel del hästar som inte kommer till bedömning pga skador. Om tex ett obedömt sto, som visat sig vara ett bra avelssto genom att tex ha en bedömd avkomma, anses inte hon främja svensk avel?
Fråga 5:
Istället för att komma med bestraffningar, är det inte bättre att hitta morötter? Visserligen sänktes visningsavgiften för ston med 750 kr. Detta är välkommet då visningsavigfterna varit väldigt höga. Dock kvarstår faktum att vi har en handfull avelsvisare och tränare som är erfarna och utbildade för ändamålet. Många väljer vilka som ska visas och kan inte visa alla. Hur kan vi jobba fram fler avelsvisare (ser att ni annonserar med bidrag från HNS MEN detta är ett långsiktigt arbete)? Hur kan vi motiver fler att visa sina hästar?
Fråga 6:
Syftet med avel är väl att man för varje generation ska få bättre hästar. Att använda avelsmatadorer, visst, men rent krasst, borde inte aveln gått framåt på 15 år (nu förutsätter jag att avelsmatadorerna i de flesta fall uppnått en aktningsvärd ålder)? Det finns ganska många yngre förmågor som visat sig vara fantastiska nedärvare. Jag är absolut inte negativ att använda gamla beprövade hingstar och att de ska få gratis hingstlicens MEN jag godtar inte motiveringen.
Om vi idag, 2016 använder samma hingstar som vi gjorde för 10-15 år sedan, hur ska detta främja svensk avel? Är det inte önskvärt att vissa vågar satsa på yngre förmågor, få in nytt avelsmaterial, nya avelslinjer och förändra/förbättrade egenskaper i vår avel? Det är hos de yngre hästarna avelsframstegen finns? För att driva aveln framåt är det väl dessa man ska använda?
Fråga 7:
Varför ska SIF avel styra vad folk vill avla på, så länge hästarna inte nedärver genetiska defekter eller hästarna mår dåligt av detta? Varför kan inte folk få göra som de vill? Så länge hästarna är registrerade som Islandshästar skadar det inte någon eller belastar någon ekonomiskt att få avla på vad man själv önskar?
Fråga 8:
Hobbyaveln och aveln på icke bedömda hästar kommer alltid finnas i större eller mindre skala. Istället för att bestraffa hobbyavlaren, gynna de som satsar genom tex reducerade avelsvisningsavgifter, stipendier etc. Bestraffa inte de som tex har hästar som man redan investerat mycket pengar i som inte kom till visning pga skador.
Belöna INTE bara genom att uppmärksamma de som redan jobbat i 15-20 år och efter mycket hårt arbete nått målet. Dessutom har aveln på hästar med mindre vilja och rörelse också ett syfte. En unghästtränare och tränare börjar oftast sin karriär på dessa hästar mindre lovande hästar då framstående avlare med lovande material väljer erfarna tränare. Vilket även artikelförfattaren i ovannämd artikel även hade egen erfarenhet av.
Fråga 9:
Enligt det senaste vad gäller hingstar så tvingar vi att visa hingstar vid 4-års ålder istället för att, som många framstående avlare, väljer att vänta till 5-års ålder. En häst är helt färdigvuxen vid 6-års ålder. Den press som krävs vid en avelsvisning är enorm. Om avlare pressas att visa sina hästar vid 4-års ålder för att de inte kan lösa ut licens kommande år så innebär detta inridning, träning och press vid en väldigt ung ålder. Är detta något vi vill vara med och stödja? Är det inte bättre att kunna ge licenser till hästar som avlare väljer att ta fram i lugn takt? Om man bedömmer att hästen inte är mogen förrän att visa på hösten, är det rimligt att den ska pressas att visas på vårvisningen för att ägaren inte ska få en ekonomisk förlut i att inte ha möjlighet att betäcka den säsongen?
Fråga 10:
Styrelsen är hyfsat ny men har redan skapat en ganska tråkigt stämning hos SIF: s medlemmar, även genom tidigare beslut. Beslut som fattas bör kanske vara väl begrundade och genomtänkta. Även fattade beslut ändras och de beslut som tas gäller direkt istället för att ha en övergångsperiod. Informationsflödet genetmot avlare och hästägare bör man fundera på. Jag har fått svar på att SIF avel är en stiftelse utan medlemmar och de har ingen skyldighet att redovisa mötesprotokoll etc.
Vi som medlemmar i SIF har inga alternativ vad gäller registrering av häst, betäckning, ägarbyten etc. För mig är det helt absurt att stiftelsens och SIF:s medlemmar, som är de som betalar pengar till stiftelsen har sådan brist i information, kommunikation och långsiktigt tänkande.
Fråga 11:
Är detta ens lagligt? Enligt de uppgifter jag har är hästarna inte spärrade för slakt och är därmed animalieproducerande djur. Därmed borde det varta ett brott mot EU:s handelshinder. Från Jordbruksverket ”Avelsorganisationer och registerförande föreningar ska ta ut en avgift som motsvarar den kostnad som registrering och utfärdande av en identitetshandling medför”
Fråga 12:
Citat från ert inlägg:
”Därför är det av största vikt att de som avlar Islandshästar deltar i vårt gemensamma avelsmål, som för övrigt är väldigt öppet för nyanser och variation. Huvudsaken är att våra hästar har rena gångarter och är lätta att kontrollera. Om så är fallet kan de också visas. Om det inte är möjligt att visa hästen på grund av att den inte kan går i gångarterna eller saknar kontroll så skall den inte heller användas i avel.”
Att på ett ganska arrogant och ensidigt sätt förklara beslutet med att ston som inte kan komma till visning, inte är värda att avla på, känns något enkelriktat och där man helt och hållet utelämnat den största bidragande faktorn till problemet; ekonomi.. Det kostar ganska mycket att ha en häst på träning under många månader inför visning, visningasavgift, arvode till visaren och anmälningsavgift. Dessutom ställer jag mig frågande till vad avelsvisning ger för indikation på att hästen blir en bra ridhäst? Många hästar pressas extremt hårt, ibland över sin egen gräns. Många hästar är definitivt inte ridbara för kreti och pleti efter en visning och man pratar om att man ska ”rida ner” hästarna efter en visning innan man överlämnar dessa till sin ägare/ryttare.
Jag lägger absolut ingen skuld på tränare/avelsvisare och att detta inte gäller alla hästar. Dock gäller det tillräckligt många för att vi ska ta detta på allvar och ta en diskussion om hur visningssystemet fungerar! Att hästarna är lätta att kontrollera? Jag vet inte hur många visningar artikelskrivaren varit på men jag kan lova att kreti och pleti hade definitivt inte fått stopp på majoriteten av hästarna. En mycket stor andel av hästarna bevhöver en väldigt lång stoppstäcka, eller en mycket stor kontroll, även för de proffessionella ryttarna.
Fokus ligger på det hela taget på fel saker. Power, tempo, snabbt som tusan i och få stopp så småningom ger högre poäng, än att rida en bärigare trav lite för långsamt. Detta tycker jag rimmar illa med att det är trevliga ridhästar vi vill avla. Dessutom får jag inte det att gå ihop med det nya bedömningssystemet inom sport där man pratar om bärighet, balans, överlinje, följsamhet osv osv. De hästar som avelsvisas är väl de som ska gå i avel? Som det är upplagt idag säger det väldigt lite om hur bra ridhästar, även på elitnivå, dessa indiver kommer ge.
Fråga 13:
SIF:s medlemmar, som är de som bidrar ekonomiskt till avelsstiftelsens arbete, är otroligt kritiska mot att man tar beslut med kort varsel, ändrar regler med korta intervaller. Ska man göra förändringar, kan man inte tänka igenom förändringen noga, höra sig för bland SIF:s medlemmar och när beslut tas så ska dessa inte gäller per omgående, utan att avlare får möjlighet att planera sitt arbete utifrån ett nytt reglemente?
Slutsats:
Sluta styra svensk avel och försöka ta beslut för att göra som ett fåtal personer vill ha det. Istället för bestraffning, belöna och uppmuntra! Enligt paragraf 3 ska man bland annat verka för att främja och stödja uppfödare, uppfyll det istället. Framförallt, informera, kom med intressant fakta, upplysning osv så kanske fler blir intresserade? Kanske fler vill satsa? Varför väljer man att gömma sig bakom en stiftelse och inte kommunicera med SIF:s medlemmar? Som stiftelse är ni skyddade från massa regler men istället för att ta snabba beslut, ändra beslut efter två veckor osv, kan ni inte bedriva ett långsiktigt arbete? Ta reda på vad avlarna på olika nivåer vill och efterfrågar, var öppna med ert arbete och samarbeta med SIF:s medlemmar!
Punkt nummer 1. Organisation Stiftelsens verksamhet finanisieras av registrerings- och serviceavgifter från hästägare. Då är det väl rimligt att man kommunicerar med dessa?
Den bästa utvecklingen sker genom samarbete, uppmuntran och positiv förstärkning. Inte genom exkluderande, förbud och straff. Ta hjälp av oss medlemmar för att utveckla, hitta nya lösningar och idéer.
Tack för ordet.
Nina Unkuri
Vallentuna 2016-01-26
Artikeln från Islandshästen nr 1, 2009
