Nyligen presenterades en ny forskningsstudie rörande fysisk ansträngning hos islandshästar som deltar på avelsbedömning. Studien den första i sitt slag och kommer att ingå som ett första steg i lektor Guðrún Jóhanna Stefánsdóttir´s Ph.D-examen. Till vardags arbetar och undervisar Guðrún på Hólar universitetet på norra Island. Även instutioner som SLU i Uppsala stöttade och deltog i forskningsstudien.
Under några intensiva veckor i maj tog Gudrún och hennes medarbetare blodprov och mätte puls och hjärtfrekvens på 87 hingstar och 184 ston som alla deltog på den stora vårbedömningen i Hella. De faktorer man utvärderade särskilt var hästens ålder, mankhöjd och kroppsvikt. Man tog blodproven (9 ml) före och efter ridbedömningen. Hästarna hade mätare på sig som mätte hjärtfrekvens och ryttarna red med GPS-enheter för att eksaxt mäta avstånd och hastighet.
Hästarna reds i genomsnitt 1,9 km under uppvärmning och 2.9 km under själva ridegenskapsbedömningen, totalt ca. 4,8 km. I genomsnitt tog det 18 minuter att värma upp hästen och ridegenskapsbedömningen tog i genomsnitt 9,38 minuter. Mjölksyrenivån mättes hög och var över de nivåer som används som mått på laktattröskeln. Den genomsnittliga pulsen under ridegenskapsbedömningen mättes till 184 ± 13 slag / min. Det hade beytdande effekt hur hur snabbt hästarna reds under bedömningen. Genomsnittlig maxpuls under bedömningen var 224 ± 9 slag / min. Efter 5 minuters nedvarvning var pulsen i snitt nere i 113 ± 10 slag / minut.
Den fysiska ansträngningen som islandshästar som går igenom en ridegenskapsbedömning är stor och den är jämförbar med galopp och travhästars prestation under lopp. Det är viktigt att man som ryttare, tränare och hästägare är noga med att förbereda och utbilda hästarna inför avelsbedömning och icke att förglömma att låta hästarna återhämta sig och varva ned (avkylning) på rätt sätt.