Under perioden juli 2014 till mars 2015 bodde jag i Sydney i Australien. Innan flytten visste jag att en av de saker som jag skulle komma att sakna allra mest var islandshästarna. Redan innan jag ens tog beslutet att flytta så gjorde jag givetvis en sökning på islandshästgårdar i Australien och hittade tre stycken. De låg alla mellan 13-15 timmar enkel väg från mig, så det var ju ingenting som man kunde göra ”över en eftermiddag”. Jag var dessutom fullbokad med både studier parallellt med arbete under min tid där.
I december bestämde jag och två vänner oss för att resa till Nya Zeeland på semester. Vi turistade först runt i lite över en vecka innan mina vänner åkte tillbaka till Australien. Jag hade dock sedan några veckor tillbaka varit i kontakt med en islandshästgård strax norr om staden Christchurch på den södra ön. De hade några alternativ på turer och jag hade bokat in mig på den längsta turen på 2.5 timme. Abstinensen efter islandshästarna var riktigt stor, så jag ville vara där så länge jag kunde!
Kvinnan som driver stället heter Inga Currey och kommer ursprungligen från Tyskland där hon träffade sin make som är från Nya Zeeland. De lämnade Tyskland och flyttade till Nya Zeeland år 2000. Inga har alltid haft ett brinnande intresse för hästar och kom i kontakt med islandshästar första gången när hon själv red en turridning i Norge som artonåring. Strax efter att hon och familjen kom till Nya Zeeland fick hon höra talas om att det fanns en islandshästgård i Oamaru (Nya Zeeland, södra ön) dit hon begav sig. Det visade sig att de hade en häst till salu som Inga givetvis inte kunde motstå att köpa. Hon beslöt sig senare för att dela med sig av sin passion för rasen till andra och startade då så småningom Christchurch Icelandic Horse Treks.
Hos Inga får turridningsdeltagarna vara med hela vägen från att hämta hästarna i hagen, göra i ordning dem, rida sin tur och även ta hand om sina hästar efteråt. När jag kom så gick tillsammans ut i hagen och hälsade på hästarna. Inga frågade mig vilken typ av häst som jag önskade mig och tilldelades då det tolvåriga femgångsstoet Strassa from Vindholar Southern Icelandics, ett underbart personligt sto med trevliga gångarter och mycket power.
Vi sadlade, tränsade och red iväg. Först gick turen genom några parker och bostadsområden, men efter en liten stund hamnade vi ute i skogen på härliga sand- och grusvägar där vi kunde tölta. Efter att ha ridit genom skogen kom vi till slut fram till stranden och havet där vi började med att tölta längs med vattnet en bit innan vi lade våra hästar i galopp och lät dem få sträcka ut – en alldeles underbar känsla att flyga fram längs med den nya zeeländska kusten! Efter galoppen skrittade vi en bit innan vi stannade vid en rastplats och drack varm choklad, åt kakor och lät hästarna vila lite.
På vägen hem igen så tog vi både några sträckor tölt och trav, varvat med längre skrittsträckor. Hästarna var jättefina och nöjda efter turen, men mest nöjd av alla var nog jag. Det var så härligt att äntligen sitta i sadeln igen och jag hade fått mig ett minne för livet!
Om du åker till Nya Zeeland rekommenderar jag dig varmt att kontakta Inga på http://www.icelandichorsetreks.co.nz. Alla foton är från dem, utom det på Maja själv. Turerna anpassas alltid efter dig och din grupp och du kommer garanterat att få ett minne för livet!
