Gör skrittpauser i T1 och T3 någon skillnad? Examensarbete av Elsa Eriksson.

Elsa Eriksson i hagen på Wången tillsammans med Wångenskolhästen Bergmann fra Feti.

För hästarnas skull har man lagt in skrittpauser i töltfinalerna. Men gör de verkligen någon skillnad för hästarna och hur undersöker man det? Hippologstudenten Elsa Eriksson har tagit frågan vidare.

I sitt examensarbete på hippologprogrammet ställde sig Elsa Eriksson frågan om utformning av finalerna i töltgrenarna spelar någon roll för hästarnas puls och mjölksyranivå?

   – För några år sen ändrades tävlingsreglerna och man la in skrittpauser i T1 och T3-finalerna för hästarnas skull. Det var domare och ryttare som ansåg att ansträngningsgraden för hästarna var för hög. Men jag ville ta reda på om det verkligen fanns någon grund för den här ändringen, berättar Elsa Eriksson.

Det finns sedan tidigare studier som visar att aktiv återhämtning i långsam trav minskar nivåerna av mjölksyra i blodet effektivare jämfört med om de står still eller skrittas (Connysson, Sonidsson & Jansson 2018; Marlin m.fl. 1987). Borde inte det även gälla i töltfinalerna tänkte Elsa Eriksson och studerade frågan närmare i sitt examensarbete på hippologprogrammet.

I Elsas studie ingick sex tränade islandshästar mellan 8–19 år; tre ston, två valacker och en hingst. Ryttarna var erfarna och fick rida två olika finalupplägg vid två olika tillfällen – ett med skrittpauser och ett utan. Testerna genomfördes som fiktiva tävlingar och reds på Wångens ovalbana med tre ekipage på banan samtidigt.

Blodprov togs på hästarna för att mäta mjölksyranivåer (laktat) i alla tre momenten; långsam, steglängdsökning och ökad tölt. Studien genomfördes i en tävlingsliknande situation på Wångens ovalbana i april 2020. På bilden syns Elsa Eriksson, Wångens veterinär Ulf Hedenström och ryttaren Ulrika Backan, lärare på Wången.

Hästarnas hjärtfrekvens registrerades med hjälp av pulsmätare i vila, efter tio minuters uppvärmning och under hela arbetstestet. Mängden mjölksyra i blodet mättes efter långsam tölt, steglängdsökningar och ökad tölt. Resultatet visar ingen skillnad vare sig på hjärtfrekvens eller laktatnivåer i de olika finaluppläggen.

   – Det här är förstås en liten studie som jag har gjort och man skulle behöva ta reda på mer. Jag hade planerat att låta domare bedöma om gångartskvalitén påverkas av skrittpauser men det gick tyvärr inte att genomföra i den här studien. Framtida studier kanske kan titta på det och även undersöka hur hästarna påverkas om man byter ut skritten mot jogg, säger Elsa Eriksson.

Sedan Elsa blev klar med examensarbetet har hon flyttat från Wången, som hon kallar sitt andra hem eftersom hon spenderat de senaste sex åren där; först som elev på gymnasiet med islandshästinriktning och sedan tre år som student på hippologprogrammet. Nu som färdig hippolog har hon fått jobb som ridlärare och ridskolechef på Hammarbyhästar norr om Uppsala.

   – Det är ett drömjobb, säger Elsa Eriksson.

 

FAKTA: T1/T3

T1/T3 är tävlingssportgrenar i tölt på en 250 meter lång ovalbana. I T1 rider endast ett ekipage i taget och i T3 rider tre ekipage samtidigt.  

  1. långsam tölt
  2. långsam tölt på kortsidorna och ökad steglängd på långsidorna
  3. ökad tölt.

De sex ryttarna som får högst poäng i uttagningen går till final där de tre momenten visas i båda varv.

Elsa Eriksson tillsammans med klasskamrat Fanny Kristoffersson. Båda har gått gymnasiet med inriktning islandshäst på Wången för att sedan fortsätta tre år till på hippologprogrammet på Wången

 

FAKTA: HIPPOLOGPROGRAMMET

Det treåriga hippologprogrammet ges på hästnäringens riksanläggningar Wången, Flyinge och Strömsholm och har tre inriktningar; ridhäst, trav och islandshäst. Huvudman är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. En hippolog tar en kandidatexamen i hippologi 180 hp. Läs mer på Hippologprogrammets webbplats.

 

Examensarbetet i fulltext: https://stud.epsilon.slu.se/16046/7/eriksson_e_s_200916.pdf