Förra helgen hände en olycka då en islandshäst dog under transporten från Norrköpings flygplats. Hästen skulle till sin ägaren långt upp i Norrland. Vad hände egentligen?
Spekulationerna på sociala medier har varit många. Sofia och Ulrika på Pape Rosén har även mordhotats, något som självklart inte är ok i några lägen. Ishestnews har grävt i händelsen och försöker bena ut vad som egentligen hänt.
Klockan 17.00 den 26 juni landar ett Icelandair fraktplan på Norrköpings Flygplats, lastat med ca 75 hästar direkt ifrån Island. Den aktuella hästen klareras in. 06-11 lastas den tillsammans med en annan häst på ett tvåhästars släp. En trekvart senare känner chauffören att det gungar till i transporten när han svängt av vid Nyköpingsbro. Han stannar och upptäcker att hästen gått över bommen. Chauffören får ut hästen som står bredvid, ringer Räddningstjänst och får hjälp på plats. Tillkallad veterinär bedömer att hästen är i så djup chock och i så dåligt skick att den avlivas på plats. Hur kan något sådant här hända? Claudia Beerta i Strömsund får aldrig sin efterlängtade häst! Ishestnews försöker följa kedjan av händelser och även lära sig mer om hur en transport går till.
Så här reser hästarna från Island
Vi är många som hittat vår drömhäst på Island och tagit hem den till Sverige. Att importera sin häst är en rutinsak som borde gå på räls. Vi talar med Eysteinn Leifsson på Exporthestar som förklarar vad som händer på Island.
– När du bokar en export genom oss eller något av de andra exportföretagen planerar vi tillsammans med Icelandair när ett eventuellt plan kommer att gå. När det är dags samlas de hästar som ska med i ett uppsamlingsstall, de veterinärbesiktigas så att vi vet att de är friska och sedan ser vi till att märka hästarna så att rätt häst kommer till rätt ägare, berättar Eysteinn.
– Vi kollar att hästens chipmärkning stämmer med hästpasset, därefter får hästen en grimma med ett nummer. Samma nummer klipper vi i hästens päls så att det blir tydligt för alla.
– Väl på planet åker några hästar i boxar och övriga lastas lösa. De i boxar är oftast hingstar, ibland ston med föl. I varje box lastar vi först en hingst på vänstra sidan, sätter upp en mellanvägg, lastar nästa hingst på högra sidan, sätter upp en ny mellanvägg och lastar två valacker emellan. De hästar som åker löst lastar vi i fållor om cirka tio hästar i varje. De brukar vara helt nöjda, står och kliar varandra under resan och brukar fortfarande vara lugna när vi lastar av. Fållorna påminner om de rastplatser vi släpper hästarna i under ridturer, eller som vi ställer hästarna i när vi ska sköta om unghästar, så hästarna är vana och nöjda att hanteras så. Två personer är med på planet och ser till att allt är lugnt.
Claudia Bertaa beställde den 17:e februari importen genom speditören Pape Rosén & Co som i sin tur bokar transporten med Gunnar Olsson, en stor och välkänd transportör. På Gunnar Olssons hemsida kan man läsa ”Transporterna utförs med toppmoderna hästlastbilar med bland annat luftfjädring, tv-övervakning, bra ventilation och 2.50 meter i takhöjd. Bilarna är godkända av Jordbruksverket. Vi innehar alla erforderliga tillstånd och försäkringar. Mycket erfarna och hästvana chaufförer”. På bilden i annonsen ser man fronterna på fyra rejäla hästbussar. I stället för en stor hästbuss kommer en tvåhästars lastbil för B-körkort med ett vanligt hästsläp bakom.
Gunnar Olsson förklarar för Ishestnews att alla de stora bussarna var upptagna men att han gärna ville hjälpa kunden.
– Jag funderade länge på om jag skulle hämtat själv, säger Claudia Beerta bedrövat. Vi bor i Strömsund, det är sjuttio mil ifrån Norrköping så jag bestämde mig för att hästarna skulle åka bättre och säkrare i en rejäl buss. Hade vi bara fått veta att det var ett vanligt hästsläp hade vi hyrt en lastbil och åkt själva.
Vad händer på flygplatsen i Norrköping?
Tidigare fanns bara Ingstad & Co som klarerade in islandshästar, nu finns också Pape , Rosén & Co som tullade in den aktuella hästen.
Under ett besök på Pape Roséns kontor i Mölnlycke förklarar Sofia Pape och Ulrika Rosén hur deras arbete ser ut.
När planet landat i Norrköping lastar flygplatsens personal av hästarna och sedan gör gränskontrollen/jordbruksverket en okulär veterinärbesiktning där man ser att hästarna mår bra. Redan innan hästarnas resa till Sverige är det mycket administration som ska göras. Dagen innan hästarna anländer förs alla hästar in i Traces, ett kontrollsystem inom EU. Det här är ett noggrant arbete. Veterinären på Island, speditören samt veterinären vid gränskontrollen till ett EU-land fyller i alla uppgifter. Det är också speditörens uppgift att hålla reda på vilka som importerar i egenskap av företag och vilka som är privatpersoner. Speditören lägger ut införselmomsen för privatpersoner och fakturerar senare beloppet. På flygplatsen möter speditören upp och fortsätter arbetet där. Flygplatsens personal lämnar ut hästarna i turordning. Många väljer att hämta själv, andra har beställt transport genom speditionsföretagets försorg. När det här arbetet är klart lämnar veterinären, speditören och hästpersonalen flygplatsen, nu övergår ansvaret till flygplatsen de få timmar som är kvar innan alla hästar lämnat Norrköping.
Flera av hästarna står av olika anledningar kvar över natten. En del chaufförer behöver ta lagstadgad vila inför resan, andra ska passa färjor. De hästar som är kvar levereras ut och lastas mellan 06.00 och 11.00.
– När man beställer vår tjänst meddelar man ifall man vill ha hjälp med transporten eller om man vill hämta hästen själv, säger Sofia Pape. Om man väljer att vi ska boka transport så beställer vi den från något av de godkända transportföretagen.
– Den som hämtar själv måste i förhand fylla i en blankett med bilens och det eventuella släpets registreringsnummer för att Jordbruksverket ska godkänna transporten. De stora transportörerna, som till exempel Gunnar Olsson, finns redan registrerade med ett registreringsnummer, vilken bil de sedan kommer med har igen betydelse.
– Hanteringen på flygplatsen tar många timmar. När allas respektive arbete är klart och alla hästar som ska åka direkt blivit utlämnade åkte vi hem. Den aktuella fredagen var vi kvar på flygplatsen och hemma i Göteborg först cirka 04.00.
Många av oss som importerat häst från Island och väntat på att lastbilen ska rulla in har varit frustrerade över att vi aldrig exakt fått veta när hästarna ska komma exakt, att hästar körts långa ”onödiga sträckor” och inte den kortast möjliga vägen. Flera har också varit med om att hästen inte alls kommit i den förväntade hästbussen utan i andra former av transport.
– När man bokar transport ska man vara medveten om att är att hästarna körs efter en rutt, förklarar Sofia Pape. Ifall man skulle få en helt egen transport skulle man hamna på en kostnad på 200:-/mil och milen räknas tur och retur.
– Vi försöker hålla en bra kontakt med våra kunder, även utanför kontorstid och även helger men behöver så klart sova.
– Ett problem vi har är att många har svårt att bestämma sig för om de ska köra själva eller anlita en transportör. Det gör det extra svårt att planera. En uppmaning till alla som importerar en häst är att informera oss i tid och att även tala om ifall man har särskilda önskemål.
Transporten som gick snett
Den 27 juni i förra veckan skulle Claudia Beertas två hästar lastas för sin färd mot Norrland. Med i transporten skulle också Jamila och Maria Berg nya importer följa med och släppas av på vägen.
Det var ingen stor hästbuss som kom. Istället kom en Fiat hästlastbil för B-körkort och efter den ett släp av märket Caliber 1800. Hästlastbilen får lasta högst 835 kg. I bilen har man tagit bort mellanväggarna och lastar familjen Bergs tre hästar. En fullvuxen islandshäst väger cirka 350 kg, så redan innan man räknar in chaufförens vikt så är bilen lastad långt över vad som är tillåtet. De här tre hästarna är fullvuxna tävlingshästar, en valack och två ston.
Efter bilen hänger släpet, som dessutom har körförbud enligt Transportstyrelsen. I den binder man upp ett 5-årigt sto och en 4-årig valack. Inget av fordonen har tillstånd för yrkesmässig trafik. Ingen kamera finns i ekipaget.
Enligt obekräftade uppgifter fick chauffören av Gunnar Olsson beställning på transporten först fredag kväll.
Gunnar Olsson har anlitat chauffören som underleverantör. Vad Gunnar Olsson inte fick veta var att chauffören inte längre hade Länstyrelsens besiktning och Jordbruksverkets godkännande för Ekonomsisk verksamhet .
Tillbaka till Claudia i Strömsund
– Jag har fått ett brev ifrån Pape, Rosén & Co där man skriver ”Vad gäller lastning av hästar på Island kontra Sverige så gör man olika i olika länder. På Island lastas hästarna i princip alltid löst i såväl bil som släp. Vad som är viktigt att veta är att när hästar lastas på släp på Island är det bomlöst och de står på tvären. Som en konsekvens av detta är hästar som ankommer från Island ofta helt ovana vid bommar.”.
Enligt Ishestnews erfarenhet är det här en sanning med modifikation. Kanske unghästar från samma flock åker löst men vanligare på Island är att låta hästarna åka diagonalt eller på sidan med bommar tajt emellan. Det finns däremot ingen bom framför hästen som den kan komma över.
– Vad jag inte kan förstå, funderar Claudia Beerta, är varför man i så fall satte tre vuxna hästar lösa i lastbilen och mina unghästar uppbundna i ett släp. Det rimmar illa med förklaringen ifrån Pape, Rosén. Ifall man redan innan är medvetna om att hästarna inte är vana vid att stå uppbundna så borde man ju inte välja att binda upp dem överhuvudtaget. Hade mina hästar fått åka lösa i lastbilen så hade min valack levt idag.
– Jag är kund till Pape Rosén och har aldrig haft kontakt med Gunnar Olsson. Därför är det enligt min mening just Pape Rosén som ska svara på mina krav, jag är ju deras kund. Sina underleverantörer torde de själva få ta ansvar för.
Nu kan man fråga sig hur det här kan vara möjligt? Hur kan tre fullvuxna hästar lastas i en tvåhästars lastbil där man tagit bort mellanväggarna? Hur kan Norrköpings flygplats lämna ut hästarna till en sådan bil som kommer att köra med för hög vikt? Och hur kan man dessutom lasta två unghästar i ett släp med körförbud som skulle få ta en maxlast på 600 kg ifall det var godkänt? Vem har det juridiska ansvaret?
