Gillian Higgins – seminarium om hästens kropp

Vi fick se målade hästar på video Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se
Vi fick se målade hästar på video
Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se

Måndagen den 9 juni var Ishestnews tillsammans med hundratalet andra på Clarebergs ridklubb för ett heldagsseminarium med Gillian Higgins. Gillian, tränare, equiterapeut och massör från Storbritannien, har gjort sig känd för sina ”målade hästar”. Hon målar hästens skelett på ena sidan och muskulatur på andra.  En av hennes missioner är att förstå och lära ut hästens anatomi och biomekanik. Hennes koncept heter ”Horses Inside Out”. Gillian har också gett ut böcker och dvd-filmer där hon förklarar hur hästens kropp fungerar. Hon har också utarbetat pilates för hästen. Några dagar tidigare hade hon ett seminarium med målade hästar på Bökebergs Arena i Skåne. Clarebergsdagen var riktad till fackfolk och där hade hon med sig skelett och ett stort antal videofilmer. Nu såg vi fram mot en spännande dag.

Och en spännande dag var just vad det blev. Först fick vi en förklaring av vad biomekanik är. Definitionen är ”Studierna av mekaniken i en levande kropp och vetenskapen om rörelsen i kroppen.” Den inkluderar hur muskler, skelett, senor och ligament samarbetar för att producera rörelse.

Gillian förklarade olika tekniker för att mäta biomekanik, exempel är tryckpaddar, puls, acceleration, leders vinklar, ultraljud, steglängd och andra metoder.

Vi fick först lära oss om skelettet och skallens funktion. Och att man ska använda leder fullt ut.

– If you don´t use it, you loose it, understryker hon.  If you rest, you rust, var nästa kloka visdomsuttryck.

Gillian visar käkens funktion med hjälp av ett kranium Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se
Gillian visar käkens funktion med hjälp av ett kranium
Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se

Vi fick lära oss hur käkleden påverkar hela hästen. Den låter munnen stänga och öppna sig, tillåter hästen att tugga med sin specifika rörelse och ligger nära balanscentrat. All skada, muskelspänning eller felläge på käkarna kan påverka både balans och rörelse.

Gillian underströk att en hästtandläkare skulle se till hästens mun regelbundet, gärna var sjätte månad. Samt varnade för en hög ätställning, den förstör hästens mun och påverkar resten av kroppen. Hon förtydligade detta genom att visa på ett hästkranium hur käkarna ligger i perfekt läge när hästen betar och vad som händer med käkarnas läge om huvudet kommer upp. De hamnar i fel läge i förhållande till varandra, tänderna slits fel och risken för hakar är stor.

Vi tittade även på tungan som är en stor muskel. Den fäster långt bak i huvudet och på samma plats där många andra muskler fäster. Det innebär att tungan påverkar stora delar av muskelsystemet i hästens kropp.

Nu gick vi över till att studera ryggraden och lederna. Vi fick mycket ingående information kring böjning, böjning i sidan, längning och rotation och vad de olika lederna har för egenskaper. Ifall vi ber hästen böja sig i sidan kan den bara göra det om den är i korrekt form eller placering.

Vid övergången mellan hals och bröstkorg är ryggraden som mest böjlig medan övergången mellan bröstkotorna och länden knappt är rörlig överhuvudtaget, varken sidledes eller genom rotation. Njurarna sitter mycket längre fram än vi tror.

– Tornutskotten fram på hästen pekar bakåt och de bak pekar framåt och däremellan sitter vi, visar Gillian. På grund av det ska vi aldrig någonsin sadla längre bak än bröstkotorna.

Kanske inte helt lätt på en islandshäst med kort rygg. Men hon visar oss hur vi ska känna var det sista revbenet fäster. Längre bak än så ska sadeln inte ligga, annars kommer den att ge ett tryck som i förlängningen skapar smärta. Hästar kan ha olika antal revben, och vi får även se ett exempel på en häst som har ett extra revben på ena sidan.

 

Hästens hållning och hur vår ridning påverkar

Den här delen av seminariet startade med en illustration över hästens utveckling från Eohippis för 58 miljoner år sedan till hästen som den ser ut idag. Sedan studerade vi när hästens tillväxtzoner sluter sig. Det sker ungefär när hästen är 5 ½ år gammal och hingstar och valacker är cirka ett halvår senare än ston. Bra foder ger en längre tillväxtperiod och de hästar som växer långsammast är de som är höga och har en lång nacke. Som exempel tar hasen 4-6 år på sig för att vara färdigväxt och delar av ryggen kan ta upp till 8 år.

Det här bör vi ha med oss i tanken när vi rider in den unga hästen. Vi bör ta det väldigt lugnt och vara noga med att hästen arbetar med kroppen i en ändamålsenlig form där ryggraden hamnar i ett bra läge. Ryttare gör att ryggraden blir mer utdragen.

– Om man rider hästen i ”fel form” när den är ung växer benstrukturen fast i den felaktiga formen, förtydligar Gillian och förklarar vikten av att man aldrig på något sätt ska dra hästen i form.

Några av de vanligaste anledningarna till skador är repetitiva övningar, att hästen bär för mycket vikt i dålig hållning, att den får bära vikt för länge och att den bär för tungt.

Gillian Higgins är med sin kunskap ingen förespråkare av unghästklasser eller klasser där man begär för mycket för tidigt.

Det är viktigt att hästen kan arbeta avslappnat. Ifall den går i dålig form är det mycket bättre att den gör det under avslappning.

Här tar hon upp de skadligaste delarna av ridning. De är att rida för långa pass för ofta, att bära stor vikt, dålig hållning och att ryttaren använder kraft mot motstånd. Det sista är riktigt illa för hästen. Den ska få vara avslappnad i naturlig form och balans. Att på något sätt dra in hästens huvud är riktigt förkastligt förklarar hon och visar oss vad som händer genom att demonstrera på hästskelett.

– Posture!, vrålar Gillian då och då, för att förstärka vikten av en bra hållning. Och lite för att väcka oss i publiken.

Ben, senor och ligament

Gillian förklar att ju mer vinklar hästen har på sina ben, desto mer atletisk är den. Men är den övervinklad ökar istället skaderisken. När vi tittar på hästen ska höftbenen vara jämna.

– En häst kan varken röra nederbenet åt sidan eller rotera det, berättar Gillian. Alla sidvärtsrörelser kommer från höftleden.

Nu tittade vi lite extra på senor. Gillian uppmanar oss att lära känna vår hästs ben.

– Lär dig palpera senor och ligament i underbenet och känn igenom dem varje dag. Var noga med uppvärmningen innan du rider och låt hästen varva ner efter ett ridpass.

Även underlaget är enormt viktigt för hästens senor och ligament.

 

Gillian visar hur muskelkedjor samarbetar Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se
Gillian visar hur muskelkedjor samarbetar
Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se

Kedjor av muskler – musklerna jobbar ihop

 Varje gång en muskel drar ihop sig kommer en annan att sträckas ut. En endaste liten förkortning av en muskel kommer att skapa reaktioner på flera ställen.  Gillian förklarar skillnaden mellan dynamiskt och statiskt muskelarbete. Som exempel får vi använda våra egna armar. Vi rör armen, det är ett dynamiskt muskelarbete. Så får vi istället hålla upp vår arm, det är ett statiskt arbete. Rätt snabbt inser vi vilken typ av arbete som är riktigt jobbigt. Det är något att tänka på när vi ber hästen att ha nacken i en stilla form i till exempel trav, det är riktigt jobbigt för hästen.

– Att åka transport i 1 timme är som 20 minuters travarbete, förklarar Gillian.

Likaså understryker hon hur viktigt det är att låta hästen träna sina bukmuskler för att få ordning på ryggen.

– Medelvikten på hästens matsmältningsapparat är 150 kilo som gravitationen drar nedåt. Då förstår ni hur viktigt det är att bukmuskulaturen är god.

Gillian förklarar vidare att muskelkedjorna över ryggraden sträcker, medan muskelkedjorna under ryggraden drar ihop.

– Kom ihåg att varje gång en muskel jobbar så uppstår en liten skada. Därför är det viktigt att låta musklerna vila mellan träningspassen.

Eftersom höftleden knappt är rörlig så sker det som vi tycker ser ut som en rörelse där egentligen mycket längre fram på ryggraden.

Hur vi kan använda kunskapen i vårt umgänge med hästen

 Målen för träningen bör vara prestanda, en lycklig häst, friska muskler och skelett, ett korrekt rörelsemönster, träningskonst.

Vi vill undvika obehag och en olycklig häst, likaså vill vi undvika undergivenhet som blir underkastelse, makt, störningar i rytm eller gångarter, skador och dålig hållning.

Vi behöver fundera över styrka och stabilitet kontra flexibilitet och lösgjordhet, stelhet kontra rörelse och vara noga med att bara göra så mycket att det blir bekvämt för hästen.

– Många försöker samla skritten alldeles för tidigt, säger Gillian, vi måste istället träna hästen förståndigt och bygga upp den långsamt.

   – Ni är eras hästars personliga tränare, skrattar Gillian. Den behöver inte jobba hårt men korrekt.

Till sist får vi se exempel på hoppsekvenser i löshoppning där hästen får växla mellan studs och sedan sträcka ut. Ett mycket bra sätt att träna på, avslutar Gillian.

Planen är att Gillian ska komma tillbaka till Sverige och hålla olika typer av seminarier och utbildningar.

Pilates för hästar! Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se
Pilates för hästar!
Foto: Yvonne Benzian/ishestnews.se