Lars Roepstorff, SLU om leder, underlag och hållbarhet
I det här temablocket inledde Lars Roepstorff från SLU, en av Sveriges ledande experter på hästens rörelseapparat, med att föreläsa om leder, underlag och hållbarhet.
Han beskrev hur forskningen i hästens biomekanik (beskrivning av hästens rörelser och krafterna som orsakar rörelsen) hjälper till att förhindra skador i rörelseapparaten. Forskningen arbetar fram metoder för att diagnostisera skador och att utvärdera och komma fram till olika terapier för att behandla skador. Lars R visade också hur man genom att använda modern teknik (mer om detta längre ned i texten) kan fotografera hästar och ryttare och skapa tredimensionella animationer att studera, hur man kan mäta belastning på olika sätt och även fotografera till exempel ben och hovar för att sedan analysera kraftupptagning och rörelse. Genom olika mättekniker och genom att filma kan man se hur en häst till exempel använder sina ben när den kommer till mark efter ett hinder. Vi fick se exempel och insåg vilka enorma krafter som är i aktion och hur mycket en hästs ben och leder måste tåla.Ytterligare ett område som studeras är ryttarens balans och hur den samverkar med hästen. Genom sensorteknik kan man diagnostisera ryttarens balansförmåga och se hur eventuella skevheter hos ryttaren påverkar hästen.
Vi fick lära oss att en häst i genomsnitt omsätter 160 gram syre per kilo kroppsvikt och sekund. Det är dubbelt så mycket som en elitidrottare.
Ett tydligt resultat av forskningen är att travbanorna doseras för att minska skador på travhästarna. Man undersöker också hur man på bästa sätt tränar en häst och hur man kan avla för att få fram mer hållbara hästar.Ett annat område man tittar på är underlaget på banor. Man ser över ytfasthet, elastisk kontra plastisk dämpning, grepp, jämnhet och enhetlighet. En tanke kan vara att det redan i tävlingspropositionen står hur underlaget kommer att vara på banan.
Eva Skiöldebrand, SLU och Sahlgrenska Universitetssjukhuset om ledinflammationer, den vanligaste orsaken till hälta.
Det latinska namnet på inflammationen är ostoartrit, vardagligare artros. Eftersom artros ofta upptäcks sent i förloppet såg Eva Skiöldebrand en utmaning i att hitta diagnostiska metoder för att upptäcka sjukdomen tidigare.
Hon studerar broskceller, det är viktigt för ledens funktion att brosket kan svikta. Man vill mäta broskmolekylerna och hitta brottstyckena som orsakar själva nedbrytningen och på så sätt hitta hur långt nedbrytningsprocessen har gått.
Något Eva önskade var en möjlighet att bättre kunna studera den ultimata belastningen i en belastningskammare som genererar dynamisk och statisk kompression.
Fredrik Müller, Qualisys om att mäta rörelser
Qualisys är ett kommersiellt företag som har utvecklat system och kameror för att mäta rörelse genom att sätta markörer på nyckelpunkter. Man kan mäta häst och ryttare samtidigt. Nyckelpunkterna driver en biomekanisk modell som ger information som går att översätta till bilder i 3D. Bland annat kan man mäta vinklar i olika leder eller annat bland ett 100-tal olika parametrar. Man måste bestämma vad som är intressant att mäta.
Olika saker vi i publiken fick se exempel på var hur man mätt flygande pass på en islandshäst, hur en hopphäst tar sats, hoppar och landar efter hindret och hur en ryttare och häst rider på ett löpande band där man sedan kan mäta flera olika parametrar som hur ryttaren påverkar hästen, hur sadeln belastar och vad som händer med hästen om ryttaren inte sitter rakt över hästen.
När man mätte hopphästen satt 60 kameror monterade i ett ridhus på 20 X 40 meter. Man fann bland annat att belastningstrycket i sadeln var fyra gånger ryttarens vikt vid nedslaget. När man mätte flygande pass så tog kamerorna 800 bilder per sekund. Nytt är att man numera även kan mäta utomhus.
Mats Svensson, Chalmers om skadeprevention.
Via video fick vi lyssna på ett föredrag av Mats Svensson som tog upp hur man kan skulle kunna använda både fysiska- och mätmodeller för att försöka förhindra skador. Ett exempel är ridvästar. Mats Svensson vill gärna utveckla modeller för att kunna förbättra västarna. Till exempel skulle man kunna sätta testdockor på hästar för att kunna se vad som händer om dockan trillar av.
Diskussioner med publiken
Någon i publiken frågade om det är skillnad om underlaget rör sig. Man forskar mycket kring olika underlag och det finns en förhoppning att man ska hitta bättre diagnosmetoder för att kunna se hur hästen anpassar sig till underlaget. Vad man idag vet är att ytan ska vara relativt fast och att det är viktigt att hoven inte roterar. Underlaget ska både svikta och ha dämpning med lagom grepp. Hårda underlag är bra för att träna men ger inte maximal prestation.
Chalmers kan kanske bidra till att förfina mätmetoderna, en framtida fråga är att fastställa hur smått man kan mäta. Fredrik Müller berättade att det bland annat går att mäta hoven för sig med två kameror. Lars Roepstorff avslutade blocket med att allt som hjälper att mäta och även göra analyser är intressant. Även att kunna ge bio-feedback till ryttaren.