Öppet brev med anledning av möte kring marknadsföring av Islandshästen i Borganesi 14 april 2015.
Som islandshästägare och ryttare sedan drygt 25 år glädjs jag åt att man i hästens hemland funderar kring hur hästen skall marknadsföras och hur man skall nå fler potentiella islandshästköpare.
Jag vill dock komma med två ytterligare perspektiv att ta med i diskussionen.
Som jag uppfattar inbjudan till mötet och den text som publicerat på Isibless island så är fokuset på att återta marknadsandelar och att särskilja den på Island födda islandshäst från islandshästen född på kontinenten.
Detta tror jag är en mindre lyckad fokus i marknadsföringen kring islandshästen.
Först måste man dra rätt slutsatser kring varför försäljningen av hästar ”minskar?”
Det har under ett stort antal år blivit en kraftig ökning av uppfödningen av islandshästar
Jag har via utdrag ur worldfengur ( WF ) plockat fram fakta som understödjer detta
I materialet har jag jämfört den isländska uppfödningen med uppfödningen i de tre länder på kontinenten som har störst population och uppfödning av Islandshäst utanför Island: Tyskland, Danmark och Sverige.
Antalet i WF födda föl:
1995 Island: 7602 Tyskland/Sverige/Danmark: 2537 Totalt 10139
2000 Island: 6395 Tyskland/Sverige/Danmark: 3295 Totalt 9630
2003 Island: 6742 Tyskland/Sverige/Danmark: 3746 Totalt 10488
2007 Island: 8401 Tyskland/Sverige/Danmark: 5739 Totalt 14140
2010 Island: 8849 Tyskland/Sverige/Danmark: 6256 Totalt 15105
2013 Island: 6028 Tyskland/Sverige/Danmark: 4778 Totalt 10806
Av sammanställningen framgår att den totala uppfödningen av islandshäst ökande från ca 10.000 föl om året till ca 15.000 ( dvs en ökning med 50 % ) på ganska kort tid 2003 till 2007.
Den höga produktionen höll i sig till 2010 / 2011 för att nu de senaste åren sjunka tillbaka till tidigare nivå om ca 10.000 föl.
Årskullarna 2007 – 2010 är totalt ca 60.000 individer istället för en normal nivå på ca 40.000 individer för 4 år.
Dessa årskullars inridnings- och försäljningsålder sammanfaller med den största ekonomisk krisen i världsekonomin sedan 1930-talet.
Det betyder att samtidigt som det finns minska ekonomiska resurser för konsumtion av hästar så finns en kraftig överproduktion. Resultatet blir pressade priser och upplevd minska försäljning.
Denna överproduktions situation kommer som framgår av siffrorna troligen rätta till sig om den globala efterfrågan på islandshästar håller en likartad nivå.
Det andra perspektivet att ta in i diskussionen kring marknadsföring är:
Det finns en trend i den västliga världen om kraftig urbanisering och trenden att snare nyttja saker/ köpa tjänster hellre än att äga själv. Detta får effekter speciellt på många dyra kapitalvaror – fritidsbåtar, husvagnar, Husbilar, sommarhus och inte minst hästar.
Det betyder att sälja tjänster kring hästar är lönsamt men att sälja hästar blir svårare att få lönsamhet i och svårare att få sålt.
Islandshästen som häst har dock ett starkt varumärke och hävdar sig hyggligt bra i konkurrensen med andra hästraser. Det finns fortfarande en stor potential i att värva ryttare och hästägare från andra raser och från allmänt hästintresserade människor som ännu inte blivit hästägare.
Islandshästens främsta ambassadörer ( för utom den underbara hästrasen själv ) är det människor som driver verksamhet med islandshäst på kontinenten, föder upp hästar, tränar hästar och driver ridskola och turridning. Dessa människor pratar lever med och av Islandshäst, pratar Islandshäst, marknadsför ständigt rasen. Till godo för sin egen verksamhet men också i generella termer för all islandshästverksamhet både inom landet och på Island.
Dessa ambassadörer köper också avelsdjur på Island, besöker Island ,inspirerar andra att åka till Island och köpa andra isländska varor.
Jag tror att er Isländska diskussion skulle ta fokus på att hitta metoder att öka det generella intresset för islandshästrasen och att Islandshästen tar marknadsandelar från andra hästraser.
Istället för att ( som framgick av er mötesinbjudan ) Islands fokus är att ta marknadsandelar från de redan hårt pressade uppfödarna på kontinenten, som ändå haft en kraftigare minskning av produktion än på Island – beroende på samma överproduktions faktorer som påverkar marknaden på Island.
Dvs tillsammans, uppfödare och entusiaster på kontinenten ihop med Isländska avels- och jordbrukssektorn, bör vi hitta vägar att lyfta vår totala marknadsandel av Islandshäst i relation till annan hästsport och andra hästraser.
Jag önskar er alla ett härligt kreativt möte och hoppas ni hittar bra lösningar att lyfta fram vår gemensamma hästras – den fantastiska Islandshästen
Marcus Ljungqvist
Hästbonde på Stenholmens islandshästcenter Sverige.
