VM 2023: På fredag kommer Steinar föreläsa om Equianimity – intervju och videotrailer

Trailer till en kommade film, inspelad i det vackra isländska landskapet. 

Vi har tidigare intervjuat Steinar Sigurbjörnsson som valt en annan väg att träna hästar. Här kan du se en trailer till hans koncept som nu är namnsatt: Eqiuanimity. Lägg det på minnet.

Steinar kommer att föreläsa om sin filosofi under VM i House of Education. Föreläsningen är på fredag 11.00

Och här är vår intervju med honom som vi gjorde i Skåne för två år sedan. Vi har blivit lovade en pratstund i år igen.

Intervju med Steinar Sigurbjörnsson – glädje, lekfullhet och coaching ger hästen kraft

Steinar Sigurbjörnsson, som är uppvuxen i en häst- och tävlingsfamilj har valt en annan väg att träna hästar än vad vi kanske är vana vid. Idag reser han runt och håller kurser inom sitt koncept Equianimity och han är också lärare på Hólar. Pappa är Sigurbjörn ”Diddi” Bardarsson , en av sex mästare någonsin på Island, syster Sylvia ser vi tävla i bland annat Mästarcupen och syster Sara tävlar också framgångsrikt.  Hur kommer det sig då att Steinar valt ett helt nytt sätt att träna på?

– Redan i tidig ålder så blev jag intresserad av alternativa vägar. Min pappa Diddi hade en god vän som var en så kallad healer och jag beundrade honom. Han blev en inspirationskälla.

Efter att ha examinerats från Hólar gjorde sökandet att Steinar åkte till Holland och Tyskland för att jobba med hästar. Sedan förde livet honom till USA och där han jobbade med alla slags hästraser och även med deras ryttare.

Efter ett tag startade Steinar ett eget träningsstall i USA med plats för cirka 40 hästar. Där tränade han topphästar, importerade riktigt bra hästar från Island och hade hand om alla möjliga människors hästar. LA blev hans hem i 10 år, han träffade sin fru och blev pappa. På grund av barnens skolgång bor de nu på Island.

– Stallet låg utanför Los Angeles och det som slog mig var att hästarnas psyke och själ där var så annorlunda än på Island. I USA kunde jag inte hitta den där gnistan som hästarna på Island har.

I USA upptäckte Steinar att han fick förlita sig på massörer, kiropraktorer och andra equiterapeuter för att hästarna skulle må bra. Hästarna hade helt enkelt inte de naturliga förutsättningar för rörelse som den isländska naturen bjuder på. Steinar bestämde sig för att hitta en väg till att hästarna skulle kunna få kontroll över sin egna kroppar och sina egna rörelser och i och med detta få fram den isländska gnistan.

– Jag ville hjälpa hästarna att hitta sin inre egna kraft. Och vägen dit gick bland annat genom R+, dvs positiv förstärkning. Att få friheten att hitta sin egen rörelse och dessutom bli belönade för det märkte jag gjorde hästarna stolta.

En av tankarna var att en häst som är stärkt i hur den använder sin kropp kommer att kunna lära ut det till och även inspirera sina människor.

Här kommer vi att tala om isländsk ridtradition. Många isländska ryttare har en naturlig känsla för att låta hästen dansa så fritt som möjligt. Man kan nästan säga att det finns i ryttarnas gener. Samtidigt lät man sig inspireras, ja kanske till och med i för hög grad, av den germanska klassiska ridningen där man mer håller ihop hästen.

– Nu börjar vi se en mix av de båda stilarna på Island och det är bra. De riktigt skickliga ryttarna kan guida hästen på ett fantastiskt sätt.

Men de flesta av oss ryttare är kanske inte så skickliga att vi klarar av att guida hästen på ett bra sätt. Istället måste vi ge hästen förutsättningar att ta kontroll över sin egen kropp.

Som exempel nämner Steinar ett vanligt problem; hästen böjer sig åt vänster och flyttar ut höger bog.

– Visst, det finns massor av vedertagna metoder att stärka hästen och få den rakare men det är sällan de här metoderna fungerar. Vi håller emot med tyglar och skänklar, vi gör övningar som ska rakrikta men oftast ger det inte resultatet vi eftersträvar. Höger bog åker fortfarande ut.

– Om vi istället för att begränsa och tvinga hästen med tryck och negativ förstärkning kan hjälpa den att genom fria kraftskapande rörelser mer och mer ta kontroll över sin egen kropp, då blir kunskapen äkta och sann.

Några av rörelserna som hjälper hästen är så kallade crunches, panther walk och att leka med riktning, hastighet och böjning. Man kan använda olika hjälpmedel för att locka fram rörelser som instabila mattor, påsar att jaga, bollar, plattformar och annat.

Och att använda positiv förstärkning med klicker och godis för att motivera hästen att utforska mer och mer.

– I början av en övning ska vi klicka och berömma ofta men när hästen väl börjar förstå kan vi hålla inne på klicket och belöningen en stund. På så sätt lär sig hästen att fortsätta leta och att ta i lite extra. Det är bra att göra hela kedjor av övningar, att variera riktning och hastighet innan vi klickar.

Den som tränar sin häst enligt de här metoderna upptäcker rätt snart att hästen verkligen njuter av vissa av övningarna. Många älskar att gå upp på en gymnastikmatta, andra vill gärna göra crunches med frambenen på en plattform. Troligen är själva övningen skön för hästen att göra, som en härlig yogaövning för oss.

– Något jag älskar att göra är att sitta i en hage där det går ston med föl. Det är alltid lika fascinerande att se hur fölen efter bara några timmar har en sådan kontroll över sin kropp. De hoppar, skuttar, snurrar och leker. Och de gör det av pur livsglädje.

Just den här lekfullheten är något Steinar använder sig av när han tränar hästarna.

– Leken ger hästarna kraft som i förlängningen gör dem mer anpassningsbar till sin omgivning, den gör dem hållbara, sunda och glada. Hästen får ett härligt självförtroende och det är så fantastiskt att få vara med om det. Hästen ska äga sin egen balans, säger Steinar med eftertryck!

Och som en extra bonus blir hästen även just det som vi eftersträvar. Den blir mer lösgjord och rakriktad och kan i förlängningen bära upp en ryttare på ett bättre sätt.

Steinar menar att begreppet samling för den unga hästen blir för komplext, den är varken tillräckligt stabil eller stark för att klara att gå i samling genom att vi rider den så. Istället ska den få äga sin egen självbärighet. Samlingen blir då en sidoeffekt av övningarna.

– Vi måste jobba med hästens nervsystem, det är viktigt och stärker hästens natur.

– När en häst har rörelseproblem eller till och med beteendeproblem så är det ofta något vi människor skapat.

Många av Steinars tankar baseras på Gray Cook och ”Functional Movement Screen”, en metod som genom att dokumentera vissa övningar hjälper till att identifiera ojämnheter i människors rörelsemönster.

– Människor föds, ligger på rygg, börjar rulla runt, sätter sig upp, kryper, står och går. Allt detta är äkta kunskap i en människas kropp.

I FMS kan sjukgymnasten hjälpa människor som skadat sig att bli starkare och komma tillbaka. Man uppmärksammar stress och hur det påverkar kroppens rörelse.

Detsamma gäller för hästen. Den behöver också hitta tillbaka till sin rörelse.

– När vi tränar hästarna så här så är det bra att gå ifrån dem ibland så att de hinner processa vad de just lärt sig. Hjärnans neuroplasticitet, det vill säga ändringar i hjärnans organisation på grund av erfarenhet, behöver få ta tid.

Steinar ger inte så mycket för den så kallade ”ledarrollen”. Han vill istället att vi ska fundera över om vi vill vara ledare eller kanske hästens ”coach”.

– Ledarskap och tvång skapar bara en kontrollerat beteende som varken ger hästen glädje eller stolthet.

– Vi kan välja att kontrollera någons beteende eller att ge kraft att hitta till sig själv.

Som hästens coach och guide så blir det ett samarbete som båda har glädje av och som stärker både individerna och livet ihop.

Mycket av Steinars träning går ut på att känna FLOW eller att känna sig i ”zonen”. Med det menas att en individ som gör något är helt inne i det och känner fokus, energi, medverkan och glädje. Individen blir helt absorberad av det den gör. Hos hästen märker man ofta att den fortsätter med en rörelse även efter att man klickat.

Nu blir vi såklart nyfikna på hur eleverna på Hólar tog emot den här kunskapen. (Steinar har nu slutat som lärare på Hólar då det var svårt att få ihop med familjelivet).

– Mette Mannseth som är huvudlärare på hästutbildningen är en fantastisk hästmänniska (och även hon en Mästare Reds anmärkning). Hon sätter alltid hästen i främsta rummet.

– Hon har också förståelse för att dagen vi tror att vi kan allt, den dagen är vi fast. Ju fler verktyg eleverna som går utbildningen får i sin verktygslåda, ju fler sätt han eller hon har att stärka hästen, desto brilliantare hästmänniska blir de.

Steinar förklarar att det eleverna lär sig kommer att hjälpa dem att låta hästen själv få tillgång till vägar att lösa skevheter och andra kroppsliga problem.

– Några elever är väldigt öppna, andra mer skeptiska, men alla brukar kunna se fördelarna efter ett tag.

– Såklart måste jag hitta verktyg anpassade till att Hólar är en utbildning på högskolenivå.

Steinar förklarar också att vi trots det nya sättet att träna kan rida vår häst. Hästar har en god förmåga att förstå att det ibland är olika.

– Tänk att vi går och tränar yoga. Sen går vi till jobbet och jobbar som vanligt. Men yogans inverkan kommer att finnas kvar, precis som vår träning med hästen finns kvar både i människa och häst.

ill sist frågar vi Steinar om hur man ska gå tillväga om man vill börja träna sin häst på liknande vis.

– Det finns massor av grupper på till exempel Facebook eller Instagram som tränar med positiv förstärkning och med rörelser som ger hästen frihet till att hitta sin egen kropp.

Steinar själv är på väg att bygga upp sin hemsida: www.equianimity.horse där det kommer att finnas videos, övningar och möjlighet till coaching.