Föredrag om fång

Johan Bröjer, veterinär från SLU som forskar om fång, höll ett föredrag för oss på höstkonferensen. Fång, som är mycket smärtsamt,  är en inflammation i hovens lamellager, mellan hovbenet och hovkapseln. Johan Bröjer betonade att det är en generell diagnos och kan ha många olika orsaker. Bland andra nämnde han som komplikation av efterbörd, av diarré eller att bakteriegifter kommer ut i kroppen efter en brösthinneinflammation.

Vanligare orsaker är för mycket kraftfoder eller bete då lättlösligt socker orsakar en feljäsning. Hästar kan också få belastningsfång på grund av att de tar vikt på ben av en skada. Under föreläsningen får vi lära oss att det finns fem tydliga riskfaktorer:

1. Ökad ålder

2. Att det är en ponny

3. Betesgång

4. Fetma

6. Sto

Islandshästen är en ponny

Johan Bröjer förtydligar att även om vår hästras kallas islandsHÄST så är det en ponny med ponnymetabolism (ämnesomsättning). Genetiskt har många ponnyraser utvecklats i karga miljöer där tillgången på föda varierar över året. De är skapade för överlevnad under bitvis svåra förhållanden. De här raserna har lätt för att gå upp i vikt och det är vanligt att den är fet redan när den släpps på bete. Där blir den ännu fetare.

Det finns en studie på travhästar och islandshästar. i den fann man att insulinvärdena på islandshästen går upp mycket snabbare än hos travhästen.

Det finns två olika sjukdomar där man ska höra varningsklockorna ringa extra. Det är EMS (Ekvint Metabolt Syndrom) och PPID (Cushing). I en studie av 40 fånghästar hade 28 stycken Cushing, 9 hade höga insulinkoncentrationer (EMS) och endast 3 var utan endokrina (hormonproducerande) rubbningar.I en annan studie med 36 fall av fång, hade 11 stycken Cushing, 21höga insulinkoncentrationer och 4 inga rubbningar alls.

Både EMS och Cushing leder till rubbningar i glukos och insuling, insulinresistens.

Johan Bröjer betonade att inte alla studier i ämnet är helt tillförlitliga på grund av att urvalet kan vara litet eller snävt, som till exempel alla hästar med fång som kommit in till vissa kliniker.

EMS – Ekvint Metabolt Syndrom

EMS är en välfärdssjukdom, den motsvaras av fetma och diabetes typ 2 hos oss människor. Hästar som får EMS är ofta feta, men de kan ibland vara normalviktiga men med regionala fettansamlingar under huden, fettpaddar i nacke, svansfäste, över bogbladet, länden, vid skalet/juvret och vid bröstkorgens sida. EMS är väldigt ovanligt på hästar i normalt hull.

När en häst får insulinresistens så fungerar det tvärt om som på oss människor. Vi får onormala blodsockernivåer för att insulinproduktionen blir störd. På en häst håller sig blodsockerhalten normal, istället rusar istället hela systemet och mer insulin frisätts. Diabetes kan finnas även hos hästar men det är mycket ovanligt.

Ett starkt samband mellan EMS och fetma

Det är tydligt att risken att få EMS är mycket större hos feta hästar. Man tror att det är inflammationer som orsakar insulinresistensen, men studierna är i dagsläget otydliga och inte helt säkra.

Något man vet påverkar är utfodring med mycket stärkelse (lättlösliga kolhydrater).

Johan Bröjer berättar också att det finns en positiv effekt av insulinresistens, just det som han tidigare nämnde om ponnymetabolismen; en insulinresistent häst har lättare att klara näringsbrist.

Sådana hästar har en naturlig cykel på sitt hull, det är viktigt att vi inte låter dem vara feta över hela året.

– Vi älskar att ge hästar mat, påpekar Johan Bröjer.

En av konsekvenserna av insulinresistens är EMS-associerad fång. Ponnyer med EMS löper tio gånger högre riska att utveckla fång. Man vet inte riktigt varför det är så här, men man vet att höga insulinkoncentrationer inducerar just fång.Man kan diagnosticera EMS på olika sätt. Genom fasteprov (som egentligen är ett dåligt prov), genom att mäta blodglukos, blodfetter och genom ett oralt glukostoleranstest.

På SLU pågår projekt där man försöker anpassa och utvärdera olika metoder.

Hur få tillbaka normalt hull

Johan kom med tips till dem som behöver banta sin häst. Han påpekade att det är precis som för oss. Energiintaget måste vara lägre än energiåtgången.

Strategin:

– Man bör upprätthålla foderintaget men försöka minska energiintaget med 70-75 procent. Det kan vara lättare med ett sent skördat vallfoder.

– Man ska utesluta kraftfoder

– Inte låta hästen beta

– Ge mineraler och ha bra kvalitet på protein

– Fodra ofta

Om man gör så här brukar en häst gå ner ungefär 5 procent på 4 veckor. Ifall man inte har tillgång till en våg kan man istället mäta bukomfånget som bör minska ungefär 5 procent på 4 veckor.

Insulinresistenta hästar är väldigt känsliga för socker, de får en kraftig insulinrespons efter utfodring. Till dessa hästar ska man helt ta bort kraftfoder, reducera sockerhalten i vallfoder, ge dem längre ättid genom finmaskigt hönäst och inte låta dem beta. Vi får också lära oss att sockerhalten man mäter i grovfoderanalyser inte stämmer till hästar.

Svenskt vallfoder har stora variationer i sockerhalt.

Hur påverkas sockerhalten av olika lagringsmetoder

– Många ger fjolårshö för att få ner sockerhalten, förklarar Johan Bröjer. Det är helt meningslöst, det sker ingen som helst förändring i sockerhalten.

Däremot är sänks sockerhalten 54 procent i hösilage med ca 60 procent torrsubstans och hela 75 procent i ensilage med 40 procent torrsubstans. Där slår han hål på myten att fånghästar mår bättre av torrt hö.

Om man istället väljer att blötlägga torrt hö försvinner 9-54 procent efter 16 timmars blötläggning och med 40-44 procent efter 12 timmar visar två olika studier. Alltså försvinner en del socker genom blötläggning väldigt lång tid.

Hur ska jag utfodra en häst som inte är insulinresistent

För att förebygga insulinresistent föreslår Johan Bröjer ett urfodringsschema som är rätt likt det för den resistenta hästen. Han säger att vi ska undvika kraftfoder och annat godis. Se till att fodra med vallfoder med lågt sockervärde. Även här är ett finmaskigt hönät bra så att det tar lång tid för hästen att äta upp sin fodergiva. Ett bra alternativ vid bete är att begränsa betestiden till 1-2 timmar per dag, även om vi med ponnier ska vara medvetna om att de ofta äter 40 procent av sin dygnsranson på den korta tiden. Ett annat bra sätt är att begränsa betesarealen genom så kallad “strip grazing”, dvs man delar in hagen i mindre partier.

Man kan också använda betesreducerare.

Lika viktigt är att hålla igång hästen genom att ge den rejält med träning. Det reducerar mängden fett och ökar muskelmassan.

PPID eller Cushing

Den andra sjukdomen som är tätt förknippad med fång är Ekvin Cushings sjukdom. som innebär en överproduktion av kortisol i binjurebarken. Symptom är att hästen fäller pälsen sent och att den blir långhårig. Den kan bli lite lockig och även vara långhårig på vissa stället. Ett annat symptom är att hästen blir bukig, den förlorar muskelmassa och omfördelar fett och får fettpaddar. Andra symptom kan vara svettning, ökar aptit och törst, slöhet och nedsatt prestation samt ökad risk för infektioner. 50 – 80 procent av hästar med Cushing får fång.

Veterinär kan konstatera Cushing genom olika test. Det är lättare att skilja ut om hästen är frisk eller sjuk på hösten. Cushing går att behandla genom läkemedel som hästen måste få hela sin livslängd.