Workshopen på Chalmers, tema stallarbete och stallmiljö

Per Michanek från Flyinge berättade om det aktiva lösdriftstallets fördelar Foto: Åse Ericson

Per Michanek från Flyinge berättade om erfarenhet av utedrift.

Vi fick se en bild av ett traditionellt stall med boxar, det var en stallmiljö som jag tror de flesta av oss kände igen. Samtidigt utmanade han oss genom att berätta att just ett sådant stall är dåligt som djurmiljö, som arbetsmiljö och även ekonomiskt.
Hästar är aktiva på nätterna och har riktigt tråkigt i en box. Hästkroppen, som är gjord för att ständigt röra sig mår inte heller bra av att stå still långa stunder. Hästar behöver inget hus, de tål alla väder. Det är också mycket svårt att ventilera ett stall tillräckligt och det är inte bra för hästar att stå i dålig luft.
Även arbetsmiljön och ekonomin blir som sagt dålig i ett traditionellt stall. Renhållning och utsläpp per häst kan ta upp till 40 minuter. Varför gör vi inget åt detta?
Per Michanek menade att vi tror att hästen är en stor hårig människa och att vi vill ha kontroll över var de är. Vi tror att de vill sova på natten precis som vi och att de fryser.
Han förespråkade i stället en aktiv grupphästhållning och menade att det är framtidens hästhållning som kommer att lösa många problem. Hästarna har olika stationer där de får mat, där de umgås, rejäla ligghallar och bra sandhagar. Det finns fördel med bete men det är inte nödvändigt utan man kan fodra i grushagar. Däremot kan hästarna umgås i flock, leka, röra sig i alla gångarter och leva ett naturligt hästliv. Ekonomiskt blir kostnaden 10 procent av ett traditionellt stall; en heltidstjänst kan sköta 50 hästar.
I Sverige finns idag ungefär 10 anläggningar medan det är mycket vanligare i Tyskland, Österrike och Schweiz där det finns cirka 700 aktiva stall.
I ett sådant stall kan man genom transpondrar på hästarna och genom sättet att utfodra styra över hästarnas aktivitet så att de rör på sig. Hästarna får gå i grupp som ett flockdjur ska, de kan vara sociala, klia och vakta åt varandra.
Och inte blir det dyrare att bygga heller, det kostar lika mycket att bygga ett traditionellt stall.
Fick se ytterligare en bild på två av Pers egna hästar som lekte i snö. Det var hans framgångsrika galopphästar som levde ett artanpassat hästliv.

Charlotte Lundqvist och Johanna Ternström, Chalmers har undersökt om man kan förbättra luftkvaliteten i stall genom kemiska metoder.

De berättade att alla partiklar i ett stall är transportmedel. I sin undersökning använde de jonisatorer för att jonerna skulle sätta sig på partiklarna så de sjönk. De utförde sin undersökning i två välventilerade stall. Just som undersökningarna pågick så ställde vädret till det en del men de lyckades jämföra partiklarna mellan torv och halmpellets. Om jag förstod rätt så var det inga torvpartiklar i luften när hästen inte stod inne medan det hos halmpellets fanns mer jämnt med partiklar även när hästen inte fanns där.

De kom också fram till att mätutrustning och teknik kan användas för att se hur olika strömaterial påverkar stallmiljön.

Helena Richardsson, Stall Adam berättade om stallmiljön i ett tävlingsstall

Helena presenterade sig som ”en som mockat i 30 år”, tillika doktorand i psykologi. Hon är innehavare av Stall Adam som har en genomtänkt kallstall, välventilerat och öppet vid taknocken för att få in bra luft. Det har gjort att de inte har några bronkithästar. De lyfter torv och foder men en enplans pallastare, på så sätt sparar de ryggar hos de som arbetar med hästarna. Stallet sopas en gång per dag. Ett problem som fortfarande kvarstår är utgödsling som är arbetskrävande.
Utöver att det bor tävlingshästar i stallet har de också verksamhet med Grön Rehabilitering.
Helena Richardsson framförde flera önskemål till Chalmers och även publiken hakade på:

– Återvinningsbart strö
– Ett intelligent sadelgjordsspänne som känner av hur hårt gjorden ska vara spänd vid olika tidpunkter.
– Pulsindikator på betet med larm till ägaren.
– Ett ”hälsotillståndstäcke” som kan skicka data till Djursjukhus.
– Hästskor/galoscher som inte lossnar, sjunker, blir hala eller skaver.
– Energilagrande duk eller film på stalltaket.
– En mekanisk simulator att träna hoppning på för nybörjare. Då lär de sig att inte dra i munnen eller slå i hästens rygg innan det är dags för att hoppa med en verklig häst.

Per Michanek fick frågan från en ridskoleägare om det var möjligt för dem att ha ett lösdriftsstall för sin ridskola som ligger i tätbebyggt område och om det är förenligt med verksamheten. Per Michanek bekräftade att ett sådant stall varken tar mer plats eller är dyrare att bygga. Det fungerar också bra ihop med ridskola, man gör ett antal skötselplatser för eleverna.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
(Visited 216 times, 1 visits today)