Idunnmedlemmar på gårdsresa

Likt ett trolskt smycke stiger Island ur dimman som hänger tung över de svarta bergskammarna. Ett smärtsamt vackert fyrverkeri av glödande höstfärger i alla nyanser av gult, rött och brunt kryper upp för fjällsluttningarna när vår buss styr kosan norrut från Reykjavik. Vår researrangör Brita Panzar håller oss alla på gott humör med isländska lakritskarameller och bananer under veckan i buss i den vackra dalgången vid Skagafjördurs stränder.

Text & foto: (där inget annat anges) Änges Kristina Lundén.

Bergskamm vid Skagafjörðurbukten.

Vi var ett glatt gäng på 28 avelsintresserade svenskar från Kiruna i norr till Höllviken i söder som får förmånen att besöka några av de mest kända avelsgårdarna på norra Island. Namn som Flugumyri, Saudárkróki, Hólum, Vatnsleysa och Varmilaek känner vi igen från stamtavlorna där hemma. För några av oss blir det ett kärt återseende då vi förra hösten gjorde motsvarande resa på södra delen av ön, för andra var det första resan och nya trevliga bekantskaper gjordes.

Efter övernattning i Borganes gjorde vi vårt första gårdsbesök på Hrafnkellsstödum. Här håller man ca 200 hästar på 800ha och främsta inriktning är försäljning och export av ridhästar till ffa Tyskland men även en hel del till Sverige. I en hage hälsar vi på ett tjugotal dräktiga treårsston som alla väntar på att exporteras till Sverige i oktober. Man har stor färgrikedom i sina flockar och den egna hingsten bär ett splashanlag. Efter ca tre timmar i buss på dimmiga vägar välkomnas vi till gården Flugumyri II av Pall Bjarki Palsson med fru Anna Sigurdardottir och fem barn (som alla rider). Här håller man ca. 90 hästar varav 12 1-klass ston som går i avel. Det föds 10-12 föl om året. Enligt Pall så räcker det inte idag med “bara” 1-klass ston, det måste vara riktigt bra 1- klassbedömning om du skall nå framgång i din avel. På gården finns 12 hingstar mellan 1 – 22 år där Kormákur frá Flugumýri är nestorn. I den härliga stoflocken får vi äran att hälsa på avelsstoet Sif frá Flugumýri med 8.63 i ridegenskaper. Sif är e. Kormákur u. Sandra frá Flugumýri.

Sif frá Flugumýri på avelsbedömning 2001 (ext 8.05, rideg.8.63) Foto: Anna Guðrún Grétarsdóttir.

Seidur frá Flugumýri II (ext 8.59, rid 8.76;tot.8.69) är en av gårdens mest använda avelshingstar idag, han är e. Klettur frá Hvammi och u. Sif. Man visar hingstarna så tidigt som möjligt men har inte för bråttom att avelsbedöma sina ston. Detta är en filosofi vi får höra på flera av de gårdar vi besöker. Man menar att hingstarna är starka tidigare än stona då de leker och rör sig mycket mer under uppväxten. Det är också intressant att se hingstens naturliga talanger och inte så mycket resultatet av lång träning då en hingst med sin större avkomma påverkar aveln i högre grad än ett sto.

På Flugumýri  betäcker man endast med hingstar som är bedömda och som visat sin kapacitet och använder sig inte av unga BLUP- hingstar. Man säljer inga unga ston eller hingstar innan man sett hur de utvecklats. Man säljer ca tio hästar per år inom Island. Flugumýri har valt att inte använda Orri i sin avel utan söker 5-gångare med hög bedömning på tölt och trav.
En liten kuriosa; Jag berättade för Pall Bjarki att jag har ägt ett sto efter Kormákur vid namn Pálina frá Dýrfinnustödum född 1996. Pall mindes Pálina väl då hon var döpt efter honom.

Mästare Tóti. Foto: Inger Griberg.

Saudarkroki – ridmästare Þorarinn Eymundsson  “Toti”

Här hos Toti träffar vi också Inga och Ingar Jensen från Prästgården utanför Karlstad.
Toti är en av Islands fem ridmästare (varav fyra är i livet). Han jobbar på Holar som ridlärare sen 10 år tillbaka. Han gjorde mästarprovet på Kraftur frá Bringu år 2007 och vid VM i Holland red han Kraftur till seger i femgångsfinalen. Toti är född och uppvuxen på Saurbaer utanför Saudarkroki. Han har nyligen byggt ett eget träningsstall på Saudarkrokis stallområde där han har 21 hästar i träning. Bland dem finns Inga och Ingar Jensens Prestbae-hästar som är välbekanta för oss Idunn-medlemmar genom gårdsbesöket på Prästgården utanför Karlstad förra hösten.  Vid LM 2011 visade Toti Þóra frá Prestbae som belönades med 10 för pass. Þóra är u. Þoka frá Hólum som i år föräras Glettatrofén, den finaste utmärkelsen ett sto kan få i avelssammanhang. Stort grattis till Þokas ägare, Inga och Ingar Jensen!

I stallet står Þoras syster Þrönn frá Prestbae, ett vackert skimmelsto som blivit bedömd till ext 8.31, rid. 8.43 tot 8.31. Hon är till salu kan jag tipsa intresserade läsare. Toti pratar mycket bra svenska och berättar underhållande om när han red in sin första häst som 11- åring. Han tycker fortfarande att inridning och arbetet med den unga hästen är det roligaste och mest givande i arbetet som tränare. Toti tränar ffa hästar för  avelsvisning, han håller kurser i Tyskland och Sverige ( i Karlstad hos Inga och Ingar) sen 7-8 år tillbaks.

Ingar, Inga, Þóra och Tóti på LM 2011. Foto: Yvonne Benzian.

Toti har sina unghästar på bete på familjegården Saurbae och tar även emot andras hästar för inackodering i flocken. ”Låt hästarna vara hästar” – säger Toti, ”om de får gå ute i stora flockar så blir de glada hästar”. Han har själv sina tävlingshästar ute på natten i flock för att de skall få lära känna varandra så det inte blir bråk vid resa till tävling t ex. Hästarna i träning utfodras 3 ggr per dag. De får mineraler och fiskleverolja som är bra för musklernas utveckling.
Toti har tre klass 1- ston i avel, hellre några få ston men de skall vara bedömda och riktigt bra. De behöver inte vara tävlade men som ryttare skall man ha känt att det lilla extra finns där. Toti föredrar femgångare med bra bakbensaktion och han tittar inte bara på siffrorna i avelsbedömningen vid val av hingst utan han vill se hästen och bilda sig en uppfattning, ”man skall tycka att det ska bli spännande att rida honom” säger han.

Flockliv.

Toti jobbade åt Siggi Saem Holtsmula en period, av honom fick han lära sig att för att försöka bedöma om en häst kommer att bli talangfull kan man titta på fölet första veckan sen skall man inte titta på det igen inte förrän det är fyra år. Däremellan gör det inte sig själv rättvisa och växer ojämnt. Enligt Toti så är det allt fler avlare som börjar ifrågasätta tidig visning, få är färdiga som 4- åringar. En 5-gångare behöver tid på sig för att få separerade gångarter. Toti tar emot hästar på inackodering 300 kr/ mån sommarhalvår och 700 kr/mån vinterhalvår för ston och valacker, lite högre för hingstar. Föl går vid sidan av stoet gratis till januari. Inridning/ träning 4000kr /mån. Rider in unghästar under okt-nov, de får sen en paus i december. Börjar sedan träna dem under våren när de blir 4 år. Han tar med dem som löshästar uppe på fjället under sommarens långritter för att bygga kondition utan belastning. Sen sätts de i träning igen till hösten för att visas som 5-åringar. Islänningar rider sina hästar mindre än vi normalt gör i Sverige enligt Toti, 3-4 ggr i veckan och 30 min åt gången. Mer än så skall man inte rida för att det ska bli effektiv träning. ”Svenskarna rider glädjen ur sina hästar” säger Toti.

Mättade på intryck och lite klokare far vi till hotellet i Varmahlid för en god middag och en skön säng.

Vikingur Gunnarsson.

Hólar 

Vaknar tidigt på hotell Varmahlid, svenska klockan kvar i kroppen. Idag är det mulet och regnet hänger i luften, ruggigt blåsigt. Vattnet luktar ruttet ägg och landskapet är helt ödsligt, endast Hrafn (korpen) häver sin stämma. Idag blir det en höjdardag, fm på Holar med avelsclinic, lunch där i deras skolmatsal, sedan Þúfur och Hof. Tidig kväll bad i Hofsós havsbassänger. Nu frukost med ett snapsglas fiskleverolja som entre.

Vi hälsas välkomna till anrika Holar av chefen för hästutbildningarna, Vikingur Gunnarsson. Hästutbildningen har två grenar. Ett program börjar med två år akademiska studier på högskolan i Hvanneyri med ett avslutande år på Holar, då blir man tex avelsrådgivare eller  forskare. Forskningen bedrivs i samarbete med andra universitet  t ex Lisa Andersson från  SLU vid Uppsala universitet som forskar på ”passgenen” kommer över i november för fältstudier på Holar. Även BLUP-ens fader Thorvaldur Arnason gästar Holar regelbundet.

Största programmet är dock treåriga hästtränarutbildningen där man kan välja inriktning till ridlärare. Man läser grunderna i vetenskaplig metod men tyngdpunkten ligger på praktisk träning. Utbildningen ger en bachelors degree (kandidatexamen).
I år har man 75 studenter av tolv nationaliteter. En mycket internationell utbildning således som är viktig för Island, turismen är andra stora inkomstkällan för landet och hästturismen spelar en stor roll. Utländska elever som gått på Holar blir goda ambassadörer i sina hemländer.
All undervisning sker på isländska men språket blir inget problem då man har mycket målmedvetna studenter som ofta har jobbat på någon hästgård på Island innan de söker till Holar. 90% av eleverna som utexamineras jobbar heltid som professionella hästtränare och ridlärare efteråt.
Majoriteten är kvinnor på drygt 20 år. Det krävs gymnasieexamen eller 25:4 (arbetslivserfarenhet) och godkänt ridprov för att bli antagen. Man tar in ca 50% av de sökande och urvalet garanterar att man når sina mål med utbildningen. Man tar in 20-25 nya elever/år. Man tar inte ut terminsavgifter då man är ett statligt universitet, endast en mindre administrativ avgift på 50.000iskr. Eleverna måste dock ha en till två egna hästar med sig och de stallas upp på Holar till en kostnad av 33.000 iskr/mån. Kostnad för boende och mat tillkommer också och det finns internatboende på skolan. Många elever lånar hästar av de isländska gårdar som de jobbat på innan utbildningen för att slippa köpa.

Vi får se en grupp andraårselever som jobbar på ovalbanan med att bygga kondition och styrka på passhästar. Övningen heter V180 då man vill få upp hjärtfrekvensen till 180 slag/ min. Inne i lilla ridhuset ser vi en grupp tredjeårselever som börjat rida in sina unghästar, de skall rida in och träna en femgångshäst under sitt sista år som de sedan skall avlägga sitt examensprov på under våren. De skall tränas för avelsvisning och hästen skall vara 5-6 år när den visas. Till jul avlägger eleverna en provexamen för att se om hästen kommer att hålla hela vägen till slutprov, här finns möjlighet att byta till sin reservhäst som tränas parallellt. Hästen skall klara att tävla i A-klass. Vid slutprovet har man 14 minuter på sig att visa tölt, trav, galopp i två tempon och pass. Hästen skall sluta och börja i lugn koncentration.

Mette berättar om skolans utbildning.

Huvudridlärare på Holar är norskan Mette Mannseth. Man måste bygga upp styrka och uthållighet innan man börjar jobba med gångarterna är hennes filosofi. Just nu jobbar man med ett projekt där flera länder deltar, en ridmärkesserie i fem nivåer som man kan jobba efter t.ex på ridgymnasier. Detta för att eleverna skall komma med ungefär samma förutsättningar till Holar. Märkesprogrammet har använts ca 10 år på Island med stor framgång och man översätter nu materialet till flera språk samt utbildar examinatorer.
Man har 40-50 skolhästar till elevernas utbildning, ”våra professorer” kallar man dem. Eleverna måste först lära sig av en erfaren häst innan de själva kan utbilda en unghäst. Holar säljer ibland hästar som inte håller måttet som elevhästar eller för att man behöver få in pengar för att finansiera sin verksamhet. Nyligen såldes det fantastiska stoet Þrift frá Hólum för 20 miljoner iskr (motsvarar ca 1,1 miljoner sekr) till företaget Hofströnd ehf. Man betalar 2-30 miljoner islkr för 1-klass ston idag på Island.

Þrift och Mette på LM 2011. Foto: Kolbrún Grétarsdóttir.

Man har ca. 250 hästar på Hólar under läsåret. I nya stallet finns plats för 188 hästar, det är byggt och sponsrat av fiskindustrin i Saudarkroki. Skolhästarna är 7 – 20 år. Hästarna är våra professorer och nyckeln till en bra utbildning är goda skolhästar säger Vikingur. De får pension vid 25 års ålder. Majoriteten är uppfödda på Holar. Varje häst kan vara urusel eller helt fantastisk beroende på ryttaren och deras kommunikation. Bra balans, bra sits och känsla för takt är A och O säger Vikingur. Man klipper inte sina skolridhästar om inte de har alltför tjock päls, tränare som rider en del i ridhus har börjat klippa sina hästar på hals och buk. Island har varmare stall än vi har i Sverige så svettiga hästar torkar. Eftersom man har så blåsigt på Island och man vill kunna ha hästarna ute på dagen spar man deras päls. Hästar klarar kyla men om de är rakade står de inte emot den hårda vinden som kyler allt för mycket. Man har snabba växlingar i vädret, det regnar mer på södra Island, hästen är våt hela tiden. På norra Island har man kallare men torrare, så där får man stödutfodra mer. Det är lag på Island att hästarna skall ha vindskydd men de behöver inte vara byggda det kan vara naturliga som skog, utskjutande klippor etc. Man har forskat på Holar hur hästarna använder vindskydd och resultaten visar att de använder dem vår och höst men ej vintertid när snöstormarna viner. Storleken på hästarna har ökat men det påverkar inte deras möjligheter att klara klimatet som en del tror, 1950 var medelmankhöjden 125 cm och idag 140 cm. Bättre utfodring under tillväxtperioden är förklaringen till det. Ensilage revolutionerade hästhållningen på Island. För 25 år sen stödutfodrade man inte alls i dalgången runt Skagafjördur enl. Vikingur.
Enligt Vikingur finns två utfodringskategorier; dräktiga/digivande ston och växande unghästar kan utfodras med fri tillgång till hösilage + vitaminer + mineraler. Vuxna hästar skall man hålla borta från mat, inget ensilage alls (om de har tillgång till bete) men mineraler+ vitaminer. Att det är så stor skillnad mellan unga och vuxna hästar är unikt för islandshästen. Det är svårt att hålla vuxna hästar som inte jobbar i lagom hull.

Man började avla här 1950, från början var tanken ett nationellt stuteri, nu avlar man endast för att förse skolan med ridhästar. Man har ”släktforskat” på hästarna på Holar, man köpte in 100 ston från gårdar i närområdet när man började med aveln, idag härstammar alla de hästar man har på Holar endast från ett av dem, Þra frá Holum , en dotter till ett Kolkuossto och en Kirkjubaehingst. Hon är för övrigt mamma till Þoka frá Holum som nämnts ovan i texten
Vikingur visar en 3-årig hingst ur Holars avel, Flugnir frá Holum, som skall bedömas nästa år som fyraåring. e. Kjarni frá Audsholtshjaleigu  u. Þilja fra Holum. Han visar hur en avelsdomare jobbar systematiskt och vad man tittar på. Utifrån sin erfarenhet som avelsdomare bedömer han att Flugnir bör få ca: 8,40 för exteriören.

Flugnir frá Hólum.

I morgon kommer del 2 av gårdsresan. Då med besök på b la Þúfur, Vatnsleysa, Kýrholt, Hof och Varmilaekur.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
(Visited 289 times, 1 visits today)